Från ett andrum till ett helt annat

Litteratur
annons

Det är en sympatisk bok flyktingadvokaten och debattören Viktor Banke skrivit om flyktingströmmarna hösten 2015. Främst för att den på ett pedagogiskt sätt klargör hur asylprocessen fungerar, redovisar de konventioner Sverige har att rätta sig efter och dessutom förklarar många av de begrepp som har vinit i luften de senaste åren: TUT, PUT, ensamkommande, verkställighetshinder, skyddsbehov, id-kontroller.

Titeln, "Andrum - om stölden av en flyktingkris och de bestulna" rör sig mellan två olika betydelser av ordet andrum. Å ena sidan det andrum en fristad kan ge den som flytt krig och förtryck. Å andra sidan det andrum den svenska regeringen ansåg att landet behövde efter 2015 års inflöde av 163 000 flyktingar.

Här är späckat med fakta. Både om vad som hände i den där hösten då Sverige först stod med öppna armar och sedan snabbt smällde igen dörren. Och om hur den svenska asylpolitiken tidigare sett ut. Ett mönster kan skönjas. När behoven inte varit akuta har politiken varit generös - för att plötsligt stramas upp när trycket ökat. Så skedde 1938 när de tyska judeförföljelserna kulminerade i Kristallnatten, 1989 då flyktingströmmen från kriget mellan Iran och Irak ledde till "Luciabeslutet" och 1993 då kriget på Balkan fick 84 000 ex-jugoslaver att söka asyl i Sverige.

Men när väl faktaunderlaget ligger på bordet är "Andrum" i första hand en djupt personlig bok skildrad utifrån Viktor Bankes egna våndor i mötet med desperata människor på flykt. För att på håll och utifrån statistik och ekonomi ha en åsikt i flyktingfrågan är en sak. Att stå öga mot öga med dem det handlar om något helt annat. "Vi har bara Gud och vår advokat. Snälla, hjälp oss" - som mamman i en afghansk barnfamilj vädjar till Banke.

"Andrum" beskriver ett förlopp, men kommer inte med några politiska svar. Tvärtom, Viktor Banke skriver att han inte vet hur han själv skulle ha agerat om han varit i migrationsminister Morgan Johanssons kläder i november 2015. Nej, politik verkar inte vara hans grej, åtminstone inte fördelningspolitik. I en passus berättar han om hur han på bara någon timme drar in 15 000 via Swish, pengar han uppgett ska gå till "de nyanlända i moskén vid Medborgarplatsen". Sen får han ett infall och ger hela sedelbunten till en enda kvinna i ett försök att lindra hennes förtvivlan och sitt eget dåliga samvete över världens orättvisor.

BOK

Andrum

- om stölden av en flyktingkris och de bestulna

Viktor Banke

Norstedts

Läs mer om dessa ämnen

Litteratur
annons

Mest delat denna vecka