Gör upp med myterna om sjuksköterskeyrket

Litteratur

När journalisten Sara Heyman berättade på jobbet att hon tänkte plugga till sjuksköterska möttes hon av bestörtning: "Ska du verkligen utbilda dig till ett låglönejobb?" utbrast nyhetsredaktionens programledare.

Ja, det skulle hon. Men hon chockades över omgivningens negativa reaktioner. Att gå från Sveriges Radio till sjuksköterskeyrket sågs alldeles uppenbarligen som att ta ett steg nedåt på statusstegen.

En bit in i yrket bestämde Sara Heyman sig för att dyka i sin nya professions historia och försöka ta reda på vad alla förutfattade meningar om sjuksköterskejobbet egentligen bottnade i.

Boken "Sjukt syster - kärlek och uppror i svensk sjukvård" tecknar yrkets historia - från de första sjukhuspigorna över Florence Nightingale och fram till våra dagars välutbildade sjuksköterskor som hellre säger upp sig än går med på ogörliga arbetsvillkor. Men trots att det där med "kall" sedan länge är ett passerat kapitel tycks det fotfarande finnas outtalade förväntningar på att en sjuksköterska inte ska ställa krav för egen del utan enbart tänka på patienterna, menar Sara Heyman.

Även om namnet Nightingale kanske ger associationer till självuppoffring och oreglerad arbetstid så var det faktiskt Florence och ingen annan som såg till att göra sjuksköterska till ett riktigt yrke. Efter sina insatser i Krimkriget åkte hon hem till England och startade den allra första skolan för sjuksköterskor i London. Där utbildade sig så småningom Sveriges första sjuksköterska, Emmy Rappe, som sedan drog i gång Röda korstes sjuksköterskeutbildning i Uppsala.

Länge förväntades en sjuksköterska vara mer prudentliga än genomsnittet. En sjuksköterska måste vara ogift och barnlös. De som sökte till utbildningen tvingades att lämna intyg på att de fört "hedrande vandel". Intressant nog gällde detta krav inte de män som började antas i slutet av 1940-talet då det, efter mycket debatterande, blev OK även för män att bli sjuksköterskor. Trots att yrket nu varit öppet för båda könen i mer än 60 år är 90 procent av kåren fortfarande kvinnor.

Sara Heyman funderar och summerar och ställer ett antal frågor om yrket: Varför tolkas det som att sjuksköterskor som inte vill städa ser ner på städarnas jobb? Jurister förväntas knappast tömma sopor på kontoret och ingen skulle heller komma på idén att låta bäddning av patienternas sängar ingå i läkarnas arbetsuppgifter.

Hennes slutsats är att organisationen och rollerna i sjukvården måste uppdateras för att fungera i en verksamhet som i övrigt moderniserats och tagit ofattbart stora kliv framåt sedan Florence Nightingales dagar.

BOK

Sjukt, syster

Kärlek och uppror i svensk sjukvård

Sara Heyman

Verbal förlag

Läs mer om dessa ämnen

sjukvård och hälsa