• Författarna lämnar aldrig läsaren i sticket. För varje bakslag finns en lösning.
  • Foto:
  • Foto:
1/

Så lyckas du hålla nyårslöftet

Litteratur

Vi börjar med en handuppräckning. Hur många av er stod där på nyårsafton, några minuter i tolv, lite för kallt klädda och med något bubbligt i glasen, och lovade er själva att 2019 ska bli året då ni börjar träna/slutar stressa/lär er italienska/börjar äta mer grönt? Upp med en hand!

Min hand viftar förstås också energiskt däruppe i luften. Vi är närmare två miljoner svenskar som avger nyårslöften varje år, och ungefär 66 procent av oss vill göra något åt vår fysiska hälsa, vår vikt eller våra matvanor.

Inför årets tolvslag har psykologerna Alexander Rozental, Martin Oscarsson och Per Carlbring kommit ut med boken ”Tio i tolv” där de rannsakar våra nyårslöften och redogör för den forskning som knyter an till ämnet. Varför lyckas vissa människor med sina nyårslöften, och varför funkar det inte för alla?

Nidbilden av nyårslöften är att de flesta av oss redan den 2 januari övergett grönsakslöftena för en ostdrypande pizza och att entusiastiskt inköpta gymkort blir liggande oanvända. Men författarna hänvisar uppmuntrande till en studie från Stockholms Universitet som visar att så många som 55 procent av de dryga 1000 deltagarna i studien höll fast vid sitt löfte efter ett år.

Så hur ska vi då lyckas med våra goda föresatser? De tre psykologerna lyfter fram ett antal faktorer som ökar oddsen. Först och främst bör vi fokusera mer på vad vi ska göra än vad vi inte ska göra. Det är troligare att lyckas med löftet ”Jag ska äta mer grönsaker” än med ”Jag ska äta mindre skräpmat”. Men eftersom löftena också ska vara tydliga, detaljerade, realistiska och mätbara funkar ”Jag ska äta minst 300 gram grönsaker om dagen, hälften till lunch och hälften till middag” bättre än det mer diffusa äta-mer-grönt.

Men det räcker inte att formulera sitt mål smart. Om du också funderar över varför du värdesätter detta mål kommer din motivation att öka och du har större chans att lyckas. Författarna råder oss att reflektera över vilken riktning vi vill ha i livet, och vilka värden vi vill sträva mot. Utifrån den egna värderade riktningen är det därefter dags att fundera över kort- och långsiktiga mål för att nå dit. Kan man sedan använda författarnas råd för att öka motivationen finns goda förhoppningar om att nyårslöftet inför 2019 ska bli verklighet.

Alexander Rozental, Martin Oscarsson och Per Carlbring uppmuntrar och inspirerar, och lämnar aldrig läsaren i sticket. För varje farhåga och bakslag finns en lösning. Ibland kan det nästan kännas som att läsa veckotidningarnas ta-tag-i-ditt-liv-bilagor. Den mer existentiella frågan om värdet av att avge nyårslöften och vilja förändra sitt liv lämnas helt åt sitt öde.

Den som är skeptiskt lagd gör därför bäst i att komplettera läsningen av ”Tio i tolv” med förra årets ”Den vilda jakten på ett bättre jag” där André Spicer och Carl Cederström problematiserade nutidens krav på att vi alla ska utvecklas till optimala versioner av oss själva – snyggare, smalare, smartare och mer hälsosamma.

Men om det ändå är förändring och ett bättre jag man är ute efter ger ”Tio i tolv” användbara strategier, baserade på aktuell forskning, och gott hopp om framgång. Även om nyårsdagen – som vanligt – bjöd på mer pizza och tv än grönsaker och träning.

BOK

”Tio i tolv”

Alexander Rozental, Martin Oscarsson och Per Carlbring

Natur & Kultur

Läs mer om dessa ämnen

Kultur Litteratur