Åsa Eriksson berättar i boken "Jag lämnar ekorrhjulet - ett liv utan lönearbete" om hur hon slutade jobba och fick mer pengar över. Foto: Alexandra A. Ellis

Tankeväckande avhopp från ekorrhjulet

Krönika

Kan det löna sig att sluta lönearbeta för att vara hemma och ta hand om hushållsarbete, barn och bostad?

Ja - säger Åsa Eriksson, 50-årig gymnasielärare och fyrabarnsmamma från Umeå. Hennes "Jag lämnar ekorrhjulet - ett liv utan lönearbete" är boken på "allas" läppar just nu. I den skildras hur hon, efter att ha drabbats av utmattningssyndrom, upplever att hennes oro för hur pengarna ska räcka till när hon inte kan arbeta snart förvandlas till en häpnadsväckande upptäckt.

Det blir helt enkelt mer över i plånboken när hon inte går till jobbet. Åsa Eriksson börjar räkna på vad familjen kan spara på att fimpa halvfabrikat, spontana restaurang-, kafé- och glasskioskbesök, årliga semesterresor, tröstshopping och dra ner på överdriven mjölk- och köttkonsumtion, börja laga saker i stället för att köpa nytt och odla grönsaker och bär, baka, safta och sylta samt hyra ut ett rum till en student.

Sagt och gjort. Hon drar in hela familjen i ett årslångt experiment, som slutar på ekonomiskt plus. På köpet blir Åsa av med både utmattningssyndromet, migränen och magkatarren och får en närmare relation till sina barn och sin man.

Det låter för bra för att vara sant. Och det är det naturligtvis också.

Boken med sitt explosiva innehåll mellan pärmarna i grisrosa och guld, anlände till redaktionen för ett par veckor sedan. Två tågresor mellan Eskilstuna och Katrineholm senare hade jag läst ut den lättillgängliga och ömsom underhållande och ömsom tråkiga boken.

Åsa Eriksson skriver rappt om hur det är att fostra barn, bo i villa och undra varför man flänger runt och aldrig riktigt hinner eller kan njuta av allt man unnar sig. Här är det säkert fler än jag som känner igen sig.

Men hon radar också upp en massa trista spartips som man har hört tusen gånger förut och som ändå inte skulle funka för mig. Som till exempel att inskränka antalet frisörbesök till ett om året. Vafalls!

Och där har ni också anledningen till varför Åsa Erikssons tes faller. Hennes sparår utgår från en tillvaro där hon "har allt". Dessutom finns en make som drar in tillräckligt med kosing för att betala huslån, elräkningar och matkassar med i bilden. De problem som uppstår är vad vi kallar i-landsproblem - och som hon själv skriver i boken - alla har inte de ekonomiska och sociala förutsättningarna.

Bortsett från de horribla konsekvenserna för jämställdheten och att välfärden skulle krascha om alla gjorde Åsas experiment och slutade lönearbeta - skulle de flesta tröttna efter ett par år när kläderna blivit utslitna och havregrynsgröten börjat växa i munnen.

Men även om ett totalt avhopp från det som Åsa Eriksson kallar ekorrhjulet inte är hållbart i längden måste man säga att hon har en del poänger. Särskilt som hon ställer sina frågor om en hållbar livsstil ur ett medelklassperspektiv.

Bäst just nu

Läs också

( 14 st )

Läs mer om dessa ämnen

Ekonomi/PrivatKrönikaKultur/NöjeLitteraturlivsstil
Relaterat