Kuddens spetsprydda örngott, en gång näsduk åt drottning Sofia, har plockats fram ur gömmorna enkom för dopet. Detsamma gäller prinsessvaggan, och ja, det är just en prinsessdito han ska sträcka ut sig i - men mer om det senare.
Allt statligt lösöre på de elva kungliga slotten ingår husgerådskammaren och som överintendent faller det på Margareta Nisser-Dalmans lott att se till att stolar och bord, täcken och mattor, böcker och konst, uniformer och kåpor är hela, rena och i brukbart skick.
"Om man vänder upp och ned på alla de kungliga slotten och skakar - så är allt som ramlar ur Margaretas ansvar"
– Så presenterades jag en gång när jag skulle hålla föredrag och det är en väldigt bra beskrivning av mitt arbete. Uppgiften är att stödja statschefen och förvalta slottens lösa inredning.
Till sin hjälp har Margareta Nisser-Dalman 26 medarbetare med en rad olika kompetenser: Intendenter, bibliotekarier, museitekniker, konservatorer, sömmerskor, tapetserare. Till och med en fotograf - för alla grejorna måste inventeras och dokumenteras med jämna mellanrum.
Det är måndag morgon och aktiviteten är febril i konseljsalen på Stockholms slott. Stolar rättas till, skrivdon läggs ut, vattenglas bärs fram. Om någon timme ska regeringens alla ministrar träffa kungen och kronprinsessan för höstens första informationskonselj. De sistnämnda har sina platser vid det långa konseljbordets ena kortsida. Närmast sitter statsministern, sedan fyller det på enligt en bestämd ordning. I fallande rang, för ju viktigare taburett, desto närmare kungen.
– Ministrarna har en tendens att bli fler och fler. Vi har byggt ut bordet en gång, men måste ändå använda iläggsskiva, säger museiteknikern Mats Larsson och rättar till stolarna.
Snörräta rader ska det vara! I konseljsalen räcker det med ögonmått, men rättning med snöre är faktiskt en metod som ofta används för att få stil på stolsraderna vid de kungliga middagsborden.
– Det är lite som scenografi. Först ställer vi i ordning inför konseljer och statsbesök. När sedan föreställningen är över går vi in och tar reda på allt. Vårt arbete sker i det fördolda. Det är först om vi missar något det syns, husgerådsmästare Andreas Andersson.
Textilkonservator Augusta Persson har med viss bävan satt strykjärnet på det lilla spetsörngottet så att det ska vara slätt och fint vid gudstjänsten i Drottningholms slottskapell.
– Man undviker helst att stryka, men ibland är man tvungen.
Tillsammans med kollegan Bo Broman packar hon för dagen bäddtextilier, paradtäcken och dopklänning inför transporten till Drottningholm. Kronkudden, eller hyende som det egentligen heter - har fått en liten fylld tygpåse att sätta prinskronan på så att den inte ramlar av under dophögtiden.
Kåporna, som ärkebiskopen och överhovpredikanten ska bära, har också fått sig en översyn inför dopet.
– Vi jobbar ju med evighetsperspektivet, vårt husgeråd får inte förstöras, säger Margareta Nisser-Dalman.
Men ibland, när det lappats och lagats i det oändliga, måste ändå, särskilt textilier, bytas ut. I sin ateljé lägger Augusta och Bo ner många timmar på att sprätta bort guldgaloner och broderade kronor för att sedan sy fast dem igen på nytt tyg.
I Pelarsalen pågår "The Lilian Look", en utställning av prinsessans Lilians kläder som Margareta Nisser-Dalman producerat med anledning av att prins Bertils gemål skulle ha fyllt 100 i augusti 2015.
– Ja, jag fick förmånen att igenom alla hennes efterlämnade klänningar ute på Villa Solbacken och plockade ut ett antal som är representativa för prinsessan Lilians mycket brittiska, tidlösa stil.
Nästan allt prinsessan bar beställdes från designern Elisabeth Wondrak. I hennes Londonateljé stod under alla år en provdocka med prinsessan Lilians mått för att underlätta sömmandet.
I slottets egen sömmerskeateljé är det främst gardiner som gäller. Skyddsgardiner som ska hålla ljuset ute och skydda tapeter, målerier och möbelklädslar från det förödande dagsljuset. Samlingarna ska bevaras och skyddas - men samtidigt användas. Det innebär ständigt underhåll. Vård, konservering, lagning och fördragna fönster.
I dagarna har sömmerskorna Brittmari Hansson Zeglem och Paula Bark Johansson mätt upp 140 meter tyg - det är Vita havet ska få nya gardiner. De nuvarande har suttit sedan Drottning Elizabeths statsbesök 1956. För 28 år sedan togs de visserligen ned och lagades upp, men nu är deras saga all.
Att laga uniformer ingår också i deras arbetsuppgifter och just nu är det serveringspersonalens persedlar som får sig en översyn inför söndagens dop.
Möbelkonservator Fredrik Hedgårdh har tagit sig an slottets största byrå, en rejäl pjäs tillverkad av en snickare Stumpf på 1760-talet. Fanéret hade börjat släppa och det var dags för översyn. Beslag och lås - för övrigt märkta med "Eskilstuna"- har monterats bort och den gamla lacken avlägsnad. Nu börjar arbetet med att återställa byrån i ursprungligt skick.
Fredrik Hedgårdh har också ansvaret för att prins Nicolas' vagga är upputsad och fin till dopet. Trots att han är kille är det prinsessvaggan som gäller i morgon. Bara tronföljare får vyssjas i den kungliga prinsvaggan. Senast den användes var således vid prinsessan Estelles dop. Nu får prinsvaggan vänta i förrådet tills Estelle skaffar egna arvingar.
Under husgerådskammaren sorterar också en metallkonservator och i hennes utrymmen tronar just nu en jättelik ljuskrona i bergskristall i väntan på översyn.
– Kronan hängde precis under salen där bröllopsfesten hölls i somras. Vi var rädda för att den skulle komma i svaj när Avicii satte igång och spelade så vi bestämde oss för att ta ned den, säger Margareta Nisser-Dalman.
Då uppenbarade sig en kortslutning i de gamla elsladdarna och kronan bokades in för en grundlig genomgång. Nu står den på metallkonservator Kajsa Jagares att-göra-lista. Men det blir troligen en del ljusstakar och bestick putsa upp efter dopet - så kan det dröja innan hon har tid att plocka isär den gamla klenoden.
När vi väntar i slottsvakten på att bli insläppta inför mötet med Margareta Nisser-Dalman kommer en man i kostym cyklande med en svart väska under armen. Han trycker på porttelefonen och säger "Det är från UD, jag har en portfölj här, inför Litauen".
I veckan reste både kungen, drottningen och utrikesministern på officiellt statsbesök till Litauen, men det var inte bara den där lilla svarta portföljen de hade med sig precis.
– Nej, hushållet skickade med allt som behövdes för den svenska svarsmiddagen i Vilnius, berättar Margareta Nisser-Dalman. Förutom mat också paradtäcken, bordsdekorationer, porslin och bestick. Ja, den här gången tog vi till och med färska blommor, inget får lämnas åt slumpen vid ett statsbesök!