Kan en byråkrat vara rolig?
– Nej, egentligen inte. Men mitt civila jobb på trafikavdelningen inom Eskilstunas stadsplaneavdelning/stadsbyggnadsförvaltning har väldigt lite med min stand up att göra.
Varför började du ?
– Det var inget stort steg. Jag har spelat teater sedan jag var barn och tills jag var 30. Sen blev jag student och sen byråkrat. Jag slutade med teatern av tidsskäl när jag hittade en annan bana i livet. Jag har alltid varit lite narcissistisk. Det är något slags självbekräftelsebehov jag får tillfredställt. De flesta som står på scenen vill inte erkänna att det är självbekräftelse det handlar om. Men så är det.
Hur fick du idéen?
– Jag har alltid skrivit för min egen skull. Det är inget som ska bli en bok, jag sätter bara ord på sånt jag känner. Jag bloggar också, om kläder, och där är skrivandet också det centrala. När jag läste vad jag skrivit tänkte jag" Vad rolig jag är! ". Jag blev jätteförvånad för jag är ingen komedienn. Tvärtom. Jag är ganska torr och tråkig.
Beskriv dig själv med fem ord!
– Orädd, prestigelös, fåfäng, sjävsäker och målmedveten.
Så du bestämde dig för att sätta gång.
– Ja, jag anmälde mig till en sommarkurs i stand up. Och jag har aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv. Samtidigt blev jag jättedeppad. För det är verkligen skitsvårt och kräver otroligt mycket övning. Du måste kunna leverera ett skämt var tionde sekund. Det är många skämt om du ska köra fem minuter.
Men du blev inte avskräckt.
– Nej, tvärtom. Jag insåg bara att jag måste jobba hårdare. För det finns verktyg som man kan lära sig att använda. Jag tog kontakt med alla klubbar jag kom på och erbjöd Miss Farmor. De flesta sa nej. Men i Stockholm finns ett par klubbar som tar emot rookies och ger dem en spot.
Varför Miss Farmor?
– För att jag är farmor och dessutom en miss, jag är ju inte gift längre. Jag var med mitt barnbarn Kevin i hans skola på British Junior och när läraren skulle presentera mig så blev det Miss Farmor av bara farten. För barnen var det inte det minsta konstigt för på British Junior tituleras alla lärare med Mr eller Miss. I stand up måste man ha en persona att hänga upp sina skämt på. En dialekt, ett handikapp eller en egenskap hos sig själv. Miss Farmors röda tråd är en 50-årig kvinna som åldras. Torra slemhinnor, ögon som rinner, inkontinens och alla andra sorters besvär som vi drabbas av - det kör jag stenhårt på utifrån mig själv. Min persona är dessutom en sökande singel. Åtminstone försöker jag framstå som det. Egentligen vill jag vara i fred. Sen kör jag på min barndom i Årby - det finns ju hur mycket som helst från en uppväxt i betongghettot att skoja om. Miljonprogram har hög igenkänningsfaktor.
Vilken är din målgrupp?
– Kvinnor mellan 30 och 60. 20-åriga killar skrattar nog inte åt Miss Farmor. De skrattar inte åt torra slemhinnor, de är inte där än.
Har en äldre kvinna svårare att få en spot?
– Absolut inte på grund av åldern, däremot på grund av könet. Branschen är mansdominerad och väldigt hierarkisk. Själv har jag ett rätt manligt beteende och tror alltid att jag är bland de bästa, haha. Nej, nej inte lika bra som Petra Mede, Babben, Ann Westin eller Noor, men bland de bättre.
Varifrån kommer ditt självförtroende?
– Det är nog mammas förtjänst. Hon har alltid sagt att ingenting är omöjligt. Det kommer att vara tufft, men om du verkligen vill något så kan du göra det. När jag hoppade av gymnasiet borde hon ha blivit jättestressad och orolig. Kanske var hon det, men hon visade det aldrig. Jante har aldrig drabbat mig, det är liksom bara Fuck off.
Du vågade börja plugga igen.
– Ja, jag var nästan 30 och hade ett barn när jag plötsligt ramlade över en kurskatalog från Mälardalens högskola. En ny värld öppnade sig. Jag hittade en kurs i statsvetenskap. Samhällsfrågor har alltid intresserat mig.
Har du någon okänd talang?
– Talang och talang, men jag är framförhållningens okrönta drottning.
Ett planeringsfreak?
– Skojar du? Vore det en tävling skulle jag vinna. Jag är aldrig ute i sista stund. En del tycker det är jobbigt, men jag har stor nytta av det. Jag tror jag kompenserar mitt tidigare liv när jag spelade teater och allt var lite hipp som happ. Nu när jag är äldre vill jag ha kontroll. Jag tycker inte om för mycket improvisation. Men det har inte spillt över på städning. Det kommer det aldrig att göra. Jag har köpt en städrobot.
Vad gör du på jobbet?
– Jag är samordnare för hållbara transporter och försöker hjälpa skolor och företag att ställa om till mer hållbara resor och uppmuntra till cykling.
Cyklar du själv?
– Ja, under sommarhalvåret, på vintern åker jag buss. Jag äger jag ingen bil och det är ett medvetet val.
Funkar det?
– Ja, om man planerar. Men jag är frisk, singel har inte tre så barn - så det är lätt för mig att cykla eller åka buss. Jag lägger hellre tre tusen i månaden på kläder än på en tråkig bil.
Du är klädintresserad?
– Ja, mycket. Och då är stand up bra. Tycker de inte jag är rolig så kan de iallafall tänka "hon är snyggt klädd". Jag skulle aldrig gå upp i jeans. På scen är jag Miss Farmor.
Vem levande eller död, skulle du vilja bjuda på middag?
– Min mormor Marianne, en verklig förebild. Hon fanns alltid där och sa aldrig ett ont ord om en annan människa. Hon värnade de svaga precis som min mamma gör. Det var väldigt kärleksfullt och fördomsfritt och det har påverkat mig.
Har du nån förebild inom stand up?
– Petra Mede tycker jag väldigt mycket om. Liksom Babben, Ann Westin och så Nour El-Refai - hon är en av mina största favoriter. När det gäller män så är Schyffert, Glans och Batra också bra. Men personligen gillar jag kvinnor mer. Det handlar ju om igenkänning.
Om du vore ett djur - vilket skulle du då vara?
– Jag gillar inte djur, men vill isåfall vara en highland cattle kalv- för de är så gulliga.
Hur vågar du säga högt att du inte gillar djur?
– Det säger jag inte högt. Men jag gillar inte alls djur Vad det beror på? Jo kattbajs, kattmat, hår i soffan. Men jag vill verkligen understryka att bara för att jag inte gillar dom så betyder det inte att jag plågar dom.
Det är inte många som vågar säga att de inte gillar djur.
– Nej, jag vet, men jag brukar inte prata om det. Jag håller bara tyst.
Vad är du mest stolt över?
– Min son och min sonson.
Din största utmaning i livet?
– Min provocerade trädgård.
Var surfar du när ingen ser?
– Tinder.
Hur går det?
– Alltså, jag vill inte träffa någon utan är bara där för att få lite bekräftelse. Lite komplimanger typ "du ser trevlig ut". Men jag är inte redo för något förhållande. Jag vill vara singel
På din blogg skrev du väldigt utlämnande och starkt om när ditt förhållande tog slut.
– Jag har aldrig tidigare fått så många positiva kommentarer som då. Jag var i valet och kvalet om jag skulle skriva, men det handlade ju om mig och mina känslor och jag kände ett jättestort behov av att berätta. Det finns annat jag aldrig skulle skriva om, sånt som är för privat.
Du är influencer också.
–Jag är en wanna be, men tjänar inga pengar på det. Jag har ingen ambition att bli stor vare sig som influencer eller stå uppare. Det är bara väldigt roliga hobbies. Men att tjäna pengar har jag inget emot.
Har du någon extravagans?
– Japp, flera stycken - och så drömmer jag om en Broadwayshow för Miss Farmor.
Vad äter du vid din sista måltid?
– Risotto och italienska köttbullar kokta i tomatsås. Mitt eget recept på köttbullar.
Ett erbjudande du inte skulle tacka nej till?
– En spot på Norra Brunn.
Fimsnutt med smakprov på Miss Farmor finns på ekuriren.se.
