Sedan dess har en konsult kallats in för att reda ut problemen. Men flera av prästerna har ändå sagt upp sig och enligt vissa bedömare är det nu på gränsen att Eskilstuna församling klarar gudstjänstverksamheten.
I sin skrivelse till kyrkorådet efterlyste prästerna större transparens och insyn i de beslut som tas av församlingsledningen. Men också en större delaktighet från ledningens sida i det vardagliga arbetet med gudstjänster, dop, begravningar och vigslar. ”Arbetsbelastningen ökar, och vår känsla är att detta inte ses eller tas på allvar”.
I skrivelsen talades också om avsaknad av dialog och lyhördhet och en rädsla att enskilt föra fram kritik till ledningen: ”Chefers offentliga utskällningar eller uthängningar skapar rädsla och oro”.
För drygt ett och ett halvt år sedan skrev Eskilstuna-Kuriren om turbulensen runt kyrkomusiken i Eskilstuna. Kort därefter lämnade två av musikerna församlingen med omedelbar verkan. Sedan dess har avhoppen fortsatt. Ett 25-tal anställda har sagt upp sig de senaste två åren. Pedagoger, musiker, diakoner, kommunikatörer, vaktmästare och präster.
Eskilstuna-Kuriren har varit i kontakt med i stort sett samtliga som slutat. Merparten vittnar om ett nedbrytande arbetsklimat. Samtidigt är många av dem mycket kluvna inför att berätta eftersom de i grunden värnar om Svenska kyrkan och inte vill skada verksamheten.
- Men jag hade gått under om jag inte sagt upp mig, säger en av de förra detta medarbetarna. Det var bara pekpinnar och smällar på fingrarna hela tiden. Ledningen sökte ständigt konflikter.
- Det gick inte att jobba i det klimat som rådde. Vi blev konstant överkörda, säger en annan - medan en tredje inte orkade med att byta arbetsplats var och varannan vecka:
- För mig är en kyrka en relation mellan människor, men som präst går det inte att bygga relationer när man tvingas byta kyrka varje söndag. Så såg det ut eftersom församlingsledningen höll sig undan och inte deltog i arbetet ute på fältet. Det ledde till att inga medlemmar ute i församlingarna heller kände igen dem som satt i ledningen. De syntes aldrig till.
En fjärde avhoppare jämför med vårens turbulens kring arbetsmiljön på Dramaten:
- Men där gick styrelsen in och avskedade vd:n. Vi uppvaktade både kyrkorådet och stiftet och trodde faktiskt att det skulle ha effekt. Men ingenting hände. Jag slutade absolut inte för att jag ville, men det gick inte att vara kvar längre.
Leif Andersson är ordförande i Eskilstuna församlings kyrkoråd. Han säger att kyrkoherden fått i uppdrag att titta på orsak och verkan med hjälp av en konsult.
- Jag kan som ordförande inte gå in och styra på detaljnivå. Det ingår inte i mitt uppdrag att ha synpunkter på detta. Ansvaret för arbetsplatsen är delegerat till kyrkoherden och enligt de kontinuerliga rapporter vi fått är det nu betydligt bättre än i höstas.
Leif Andersson säger att han och kyrkorådet inte har någon anledning att känna oro för verksamheten.
- Vi jobbar vidare och försöker hitta en inriktning som är bra för kyrkan. Men den absolut största utmaningen idag är att få tag på präster och i det är vi knappast ensamma. Det är likadant i hela landet, förutom i Uppsala där utbildningen finns. Och tyvärr är det väldigt få som söker till prästutbildningen.