1968 stÀlldes filmfestivalen i Cannes in. Regissörerna Claude Lelouch, Jean-Luc Godard, François Truffaut, Roman Polanski och Louis Malle strejkade i solidaritet med de franska studenterna.
Sedan dess har festivalen inte missat ett Är förrÀn 2020 dÄ pandemin slÀngde grus i maskineriet. Det var en symbolisk förlust för biografbranschen, som de senaste Ären förlorat allt mer mark till strömningstjÀnsterna.
Starka visionÀrer och provokatörer
Men nu Ă€r Cannes-festivalen tillbaka, om Ă€n senare Ă€n vanligt (den 6â17 juli) och festivalens generaldirektör Thierry FrĂ©maux deklarerade med emfas att "biografen inte Ă€r död" pĂ„ presskonferensen i juni dĂ„ programmet för 2021 presenterades.
I en tid dÄ tv-serieformatet och kollektiva manussamarbeten blir allt vanligare har Cannes presenterat mÄnga sÄ kallade auteurer med starka enskilda visioner. Bland de mest omtalade Äterfinns den hollÀndske provokatören Paul Verhoevens lesbiska nunnedrama betitlat "Benedetta", amerikanske Wes Andersons journalist-dramakomedi "The french dispatch" och franska Mia Hansen-LÞves relationsdrama i den svenske demonregissören Ingmar Bergmans fotspÄr: "Bergman island".
Fortsatt fÄ kvinnor
Hansen-LÞve Àr en av bara fyra kvinnliga regissörer i tÀvlan (av totalt 24), vilket Àr fler Àn normalt, men fortfarande en lÄg siffra som sÀkerligen kommer leda till fortsatta diskussioner om festivalens historiskt ojÀmlika könsfördelning.
Festivalens kyliga förhÄllande till Netflix Àr fortsatt frostigt sedan 2018, dÄ Cannes Àndrade sina regler och krÀvde att filmerna som visas pÄ festivalen ocksÄ mÄste visas pÄ franska biografer. NÄgot som fick strömningsjÀtten att skippa Cannes helt och hÄllet, vilket Àr fallet ocksÄ i Är.
Detta gör att Cannes gÄr miste om ett Äterbesök frÄn den enda guldpalmsvinnande kvinnan, Jane Campion, vars senaste film "The power of the dog" sÄg ut att vara en typisk Cannes-titel, men som producerats av Netflix.
Filmfestivalen inleds den 6 juli med fransmannen Leos Carax första engelsksprÄkiga film "Annette".