Europas kungahus: Hallabaloo över hela linjen

Ett säkert sätt att dra på sig glåpord är att ifrågasätta kungen. Och ingen vill ju drabbas av hatstormar i onödan.

Tjocka släkten. Drottning Silvia och kung Carl Gustaf tillsammans med bryllingen kung Willem-Alexander av Nederländerna,  tillika Estelles gudfar, och drottning Máxima

Tjocka släkten. Drottning Silvia och kung Carl Gustaf tillsammans med bryllingen kung Willem-Alexander av Nederländerna, tillika Estelles gudfar, och drottning Máxima

Foto: Pontus Lundahl / TT

Krönika2023-01-14 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det märks alldeles särskilt just nu när HKH för sjuttiotolfte gången tagit sig för att hoppa i galen tunna både huvudstupa och jämfota.

Rasar republikanerna? Kräver de demokratiska partier som har monarkins avskaffande i sina program hans avgång?

Ingalunda. Magdalena Andersson enda kommentar är ”Jag är stolt över vårt kungahus”.

Det är fullt förståeligt att hon i dessa dagar vill prata om annat, men ehh ”stolt”?

Sällan har man läst så många försiktiga formuleringar ens i de vassaste av spalter som efter statschefens underkännande av i riksdagen fattade beslut.

”Okänsligt och otacksamt” drämde någon i med, syftandes på kronprinsessan Victorias osjälviska insatser för kungariket.

Ingen vill kliva fram och säga som det är: Att kejsaren är jättenaken och dessutom så bångstyrig att inte ens hans många förkläden i hovet klarar av att hålla honom i hampan.

Bakgrunden, för den som inte har hängt med i svängarna: I en tv-intervju drog HKH upp en gammal surdeg han knådat i 40 år, nämligen införandet av kvinnlig tronföljd. Kungen har fortfarande inte kommit över att kronan kommer att gå sonens näsa förbi.

Hovet insåg genast blamagen och gick upp i stabsläge. Krishanterade och lyckades få till stånd en kompletterande intervju där det antagligen var tänkt att allt ska rätas ut. Men icke sa nicke. El knugo upprepade likt en istadig märr sin bitterhet över sonens grymma öde.

Jag säger inte att man kan lära gamla hundar sitta, men någon sorts munkorg borde väl ändå gå att anbringa på den kungliga snoken?

Om inte annat för att skona Silvia. Det syns på henne att hon är stornervös varenda gång HKH är igång utan promptering. Visserligen är hon bra på att lägga huvudet på sned och se ut som det är något ytterst tänkvärt hon just serverats, men min känsla är att hon egentligen är precis lika kallsvettig som jag – ”hur i hela h-vete ska han få rätsida på det här?"

Hur mår förresten våra europeiska kungahus över lag?

Prins Harry leder missnöjesligan för dagen, hans pappa kung Charles – King Charles var till alldeles nyligen en hundras, vad hände? – svär när han ska skriva på dekret och i Danmark surar prins Joachim över att hans ätteläggar får nöja sig med titulaturen grevar och grevinnor.

Norska prinsessan Märtha Louise är synsk och polar med en schaman som kränger anti-covid-medaljonger.

I Tyskland har en gammal avsatt prins försökt kuppa in sig som statschef.

Det är hallabaloo över hela linjen. Ingen tycks vara riktigt nöjd och helt i balans.

Kan det bero på att allihopa är släkt? Någon gen som slagit fel?

Mer eller mindre varenda monark i hela Europa är barnbarns barnbarn till drottning Victoria av Storbritannien. Vår egen kung. Drottning Margrethe av Danmark. Hennes syster Anne-Marie, gift med grekiske kung Konstantin. Gissa vem han var barnbarns barnbarn till?

Vickan, så klart! Vilket han hade gemensamt med drottning Elizabeth II och ävenledes hennes man prins Philip.

Norske kung Harald är med på samma tåg – barnbarns barnbarn till Victoria!

Vill man fortsätta räkna kromosomer så är Konstantin morbror till Spaniens kung Felipe, kung Charles syssling till Felipe och Carl VI Gustaf brylling till Beatrix av Nederländerna. Som överlämnat tronen till sonen Willem-Alexander – i sin tur är pyssling till kronprinsessan Victoria. Och gudfar till Estelle.

Det är inte utan att det vore läge att räkna tår på Europas statschefer.

Klanvälde har så tråkig klang.