Markus Aamisepp: Sociala mediejätten använder fultekniker på barn

Jag var 12 år gammal när jag skaffade Facebook. I och med att jag och mina syskon hade rätt till 30 minuter var på familjedatorn blev det inte särskilt mycket skrollande. Inte minst för att det var mina föräldrars kompisars plattform. Att läsa om att pappas kompis Kjell målade om farstun i stugan i Rättvik var inget som gav mig lycka.

Men åren gick. Smartphones blev kutym, Instagram introducerades som ett ungdomligare sociala medieralternativ och skärmtidskurvan pekade spikrakt uppåt. Nu är sociala medier en del av vardagslivet. Och att inte ha en profil på åtminstone en plattform är ett handikapp om man vill balansera ett socialt liv med sina vänner, se när ditt fotbollslag har träningar eller hänga med i kulturdebatten. 

I veckan gick den kinesiska plattformen för korta mobilfilmer, Tiktok, ut med ett pressmeddelande om att de öppnat sitt nordiska kontor i Stockholm. Plattformen har under det senaste året har det varit den snabbast växande och mest nedladdade appen i världen.

Trots det är användandet i Sverige fortfarande ganska lågt. Bara fem procent av män och sju procent av kvinnorna använder Tiktok dagligen, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2020, som görs årligen av Internetstiftelsen. Jämför man med Facebook använder nästan halva befolkningen plattformen dagligen. 

Men när Internetstiftelsen tillfrågade 12-15-åringarna för ett år sedan svarade nära hälften att de använder Tiktok varje dag. Och nu ska plattformen alltså expandera ännu mer och försöka locka över annonsörer i Sverige. 

Att det cirkulerat anklagelser om att den kinesiska plattformen skulle kunna användas som ett verktyg för att spionera användarna är en sak. Men det som slår närmare hjärtat är att appen har liknats vid att vara lika beroendeframkallande som kokain, vilket tidningen Forbes skrivit om.

Affärsmodellen är enkel: ju mer uppmärksamhet en plattform drar till sig, desto mer effektiv blir annonseringen, vilket leder till större intäkter. När du skrollar ser du ibland något av intresse, men ibland finner du sakerna som dyker upp irrelevanta. När det förstnämnda sker sprutar hjärnan ut dopamin – vilket gör dig förväntansfull inför nästa kick och får dig att fastna framför skärmen.

Det går att jämföra med att spela på en enarmad bandit. 

Det som skiljer Tiktok från andra stora sociala medierplattformar är att lejonparten av användarna är väldigt unga. Alldeles för unga för att själva kunna ta ansvar för sitt spelande. 

Jag benämner det just som "spelande", för att kickarna är konstruerade på samma sätt som på ett kasino. Men där krävs det att du är minst 20 år gammal. Dessutom måste spelbolag, enligt lag, varna om spelandets konsekvenser och därtill hänvisa till stödlinjer som kan hjälpa dig att avsluta ditt eventuella missbruk. 

Men vad gäller Tiktok och andra sociala medier finns varken varningsflaggor eller några nummer till närmsta hjälpprogram. Du förlorar inte din ekonomi genom att skrolla flödet i flera timmar varje dag. Men det sänker koncentrationsförmågan. Dessutom finns det samband mellan tiden man lägger på sociala medier och symptom på depression, säger hjärnforskaren Sissela Nutley i en artikel i Svenska Yle.

När Dagens Nyheter i sin intervju med Liv Sandberg, som är bolagets nya Nordenchef, frågade om det är sunt att användarna inte kan slita sig från appen svarade hon så här:

– Nja. Men jag tycker att det är väldigt fint att vi uppmuntrar till kreativitet. Det handlar inte bara om att konsumera andras innehåll, utan appen uppmuntrar också till att skapa själv. Naturligtvis är det inte sunt att använda mobilen för mycket, men det är mer av ett samhällsproblem som vi borde prata om runt middagsbordet.

Inte deras ansvar, alltså. Utan ett samhällsfenomen där varje familj måste sätta gränser på eget bevåg. Vore det rimligt att tillämpa samma retorik på någon som var spelberoende? Eller ännu värre – ett barn som var spelberoende?

Det är trots allt barn vi pratar om. Men även dem går att utvinna pengar från. Och för att maximera använder de sig av samma knep som onlinekasinon. 

Det är djupt omoraliskt. Men det är en värld som uppstått snabbt. Det finns ingen instans som ansvarar för barns sociala medierberoende. Och inte gör Tiktok, eller de andra sociala medierplattformerna, det själva. 

Med en sådan bristande moralisk kompass är det svårt att välkomna deras Nordensatsning.