– Mademoiselle Oiseau har nog inte helt så strikt ordning hemma hos sig, säger Lovisa leende, när hon med borren i hand kliver över en bunt bilder på golvet.
Lovisas värld tar form via koncentrerat arbete, trots att den i bilderna kanske ser ut som en spontan enkelhet. Det finns en rörelse i hennes linjer. Har hon dansat?
– Ja, jag ville bli balettdansös och gick i Charlie Rivels dansskola tills jag var tretton. Sen slutade jag tvärt. Kanske borde mina föräldrar tjatat lite på mig där…
Hade det hjälpt?
– Förmodligen inte.
Lovisa Burfitt, kläddesigner och illustratör, som under många år formgett det egna klädmärket, har nu bestämt sig för att satsa mindre på mode och mer på sin konst och sina teckningar.
– Det är ett beslut som vuxit fram. Jag är bildkonstnär numera, det har liksom gått av sig själv. Visst, jag älskar att göra kläder men går ifrån det alltmer. Har man som jag jobbat med skräddare och perfektion är det lätt att man tänker: Maskinen kan inte göra det och det...Men visst, jag gillar fortfarande att hålla på. Det bästa är nog att bara göra saker.