Den produktiva författaren lÀmnade efter sig nÀstan 700 anteckningsblock med originalmanus, som nu ska avkodas och digitaliseras för att föra forskningen nÀrmare Lindgrens skrivprocess.
Ett 150-tal frivilliga stenografer har anmÀlt intresse att vara med i projektet. PÄ onsdagen samlades nÄgra av dem pÄ Barnboksinstitutet i Stockholm för ett sÄ kallat hackathon för att tyda tre helt nyupptÀckta stenogramblock med okÀnt innehÄll tillsammans.
Maria Bergendal lÀrde sig stenografi i gymnasiet pÄ 80-talet och vill gÀrna hjÀlpa till med texten, men uppgiften visar sig vara svÄr. Hon och bÀnkgrannen, Jenny Nilsson frÄn Astrid LindgrensÀllskapet har bara identifierat enstaka ord. Men de har i alla fall hittat Astrid Lindgrens tecken för "Pippi", tror de.
ââOm man ser ett visst tecken som hon anvĂ€nder som Ă„terkommer sĂ„ kan man börja förstĂ„ hur hon gör och förstĂ„ chiffret i det, förklarar Maria Bergendal.
ââVi börjar luta Ă„t att det Ă€r pĂ„ engelska, sĂ€ger Jenny Nilsson.
Blomkvist hette Karlsson
Astrid Lindgrens manus ansÄgs lÀnge vara olÀsliga för eftervÀrlden. Orsaken Àr att de Àr författade med stenografi, med en svÄrlÀst och personlig stil. "Krumelunser", kallade hon dem sjÀlv.
ââDet kan vara svĂ„rt att se vad det stĂ„r. Hon har en rĂ€tt speciell stenografisk handstil. Ett ord som kan lika gĂ€rna vara "sprakade" som "bangade" som "rasade". Jag citerar stenograferna i projektet: man fĂ„r kanske inte kalla Astrid Lindgren slarvig, men man kanske kan sĂ€ga yvig, sĂ€ger Malin Nauwerck som Ă€r forskningsledare för projektet.
Trots den nÄgot yviga stilen har projektet "Astrid Lindgren-koden" kommit en bra bit pÄ vÀgen. I originalmanusen finner man bland annat att Astrid Lindgren prövade sig fram med mÄnga Àndringar och strykningar.
ââKalle Blomkvist hette till exempel Kalle Karlsson frĂ„n början. Det Ă€r mycket att hon testar olika huvudpersoner och vilka utseenden, namn och kön de ska ha, sĂ€ger Malin Nauwerck.
Inköpslistor och plump
I början har projektet frÀmst fokuserat pÄ originalmanuset till "Bröderna LejonhjÀrta". Studierna har lett till flera spÀnnande upptÀckter, berÀttar Malin Nauwerck. De flesta vill hon hÄlla tyst om Àn sÄ lÀnge, men hon nÀmner scenen dÀr draken Katla slÄss mot lindormen Karm som ett tydligt exempel pÄ hur Lindgren strök och skrev om samma scen gÄng pÄ gÄng innan hon blev nöjd.
ââAtt den scenen fĂ„r den hĂ€r tyngden i boken kanske beror pĂ„ att hon har jobbat om den vĂ€ldigt mĂ„nga gĂ„nger. Man ska ocksĂ„ minnas att den Ă€r förebĂ„dad redan i hennes krigsdagböcker frĂ„n 40-talet dĂ€r hon pratar om Sovjetunionen och Nazityskland som tvĂ„ skrĂ€cködlor i kamp med varandra, sĂ€ger Nauwerck.
Samtidigt har de hittat mycket annat ocksÄ. Parallellt med sina litterÀra verk har Lindgren anvÀnt sina anteckningar till allt möjligt.
ââBlocken har anvĂ€nts som bruksvaror och kan innehĂ„lla inköpslistor eller flera sidor som varit protokoll till ett parti plump. Och vi har fĂ„tt vara vĂ€ldigt noga med att identifiera sĂ„dant som Ă€r kĂ€nsligt sĂ„ att vi inte sprider det. Det kan till exempel vara brev till personer som inte har gett sitt godkĂ€nnande, sĂ€ger Malin Nauwerck.
Menade för höglÀsning
Stenografin satt i ryggmÀrgen hos författaren efter hennes erfarenhet frÄn att jobba som sekreterare. Men skriften var inte bara för att skriva fort. Lindgren skrev för kunna lÀsas högt och dÀr fyllde just stenografin en viktig funktion, tror Malin Nauwerck.
ââStenografin Ă€r till sin karaktĂ€r ljudhĂ€rmande och om man förestĂ€ller sig att Astrid Lindgren arbetar och Ă€ndrar i sin text med stenografi sĂ„ handlar det för henne om att det ska lĂ„ta rĂ€tt. MĂ„nga har ju ocksĂ„ vittnat om att Astrid Lindgrens texter Ă€r sĂ„ oerhört trevliga att lĂ€sa högt. Det hĂ€r ser man vĂ€xa fram i manuskripten. Man ser hur hon arbetar med förenkling och rytm och sĂ„dant som pĂ„verkar upplĂ€sningen.
SĂ„ vad fanns det i de tre okĂ€nda anteckningsböckerna? Efter ett par timmars hackande pĂ„ Barnboksinstitutet visar sig blocken bland annat innehĂ„lla flera olika utkast till "Aldrig vĂ„ld!" â Astrid Lindgrens tacktal för den tyska bokhandelns fredspris 1978. Dessutom en scen ur "Ronja Rövardotter", den dĂ€r Ronja och Birk grĂ€lar om en kniv.