Det märks inte minst på publikintresset för hans nya show "Johan Glans world tour of the world", som hade premiär på Cirkus i Stockholm på måndagskvällen. Utsåld till sista stol, liksom hela den förlängda och med extraföreställningar förtätade turnén som följer de närmaste månaderna.
Bara i Eskilstuna har Johan Glans sålt ut tre shower på Lokomotivet den 10 och 11 december.
Och varför inte? "Albinon från Eslöv" som Johan Glans ibland kallar sig, är oerhört skicklig som stand up-komiker. Poängerna trillar helt naturligt ur hans mun. Hans kroppsspråk är subtilt men effektivt. Den vi ser framför oss, ensam på scenen med bara en mikrofon, är inte en hårt arbetande, välavlönad superstjärna. Nej, det är killen i grannhuset, den töntiga klasskompisen som vuxit upp till en man vi alla kan känna igen oss i. Pryd och smått ängslig inför mötet med andra människor - främmande kvinnor och män, men också sin fru och sina egna barn, ja till och med familjens marsvin.
I sin nya föreställning "World tour of the world" tar Johan Glans avstamp i en turné han har gjort i världen. Den svenske ståuppkomikern har helt enkelt bokat in sig på humorklubbar i olika världsdelar. Kring anekdoter från möten med publik och andra människor i städer som Buenos Aires, Amsterdam och Dublin har Johan Glans vävt en rutin som inger känslan av att sitta och snacka med sin roligaste vän vid ett middagsbord.
Ämnena är många och vitt skilda. Vi känner odören från den ouppackade gympapåsen, besvikelsen över att bli ihopparad med killen i parallellklassen istället för med en tjej på högstadiets enda danslektion och lider med lille Johan Glans när tomten äntligen kom med klappen som innehöll en rymddocka, men inte "Luke Skywalker" utan "Luke Skywanderer". Träffsäkra iakttagelser, lustiga utvikningar och nostalgiska utflykter. Det är hemtamt, trevligt, mysigt och kul. En bild av ett snällt och väluppfostrat folkhem som finns där parallellt med ett stort skrämmande universum där krig, politik, rasism, naturkatastrofer, svält, flykt och miljöförstöring förmörkar tillvaron för mänskligheten.
Johan Glans har valt att inte beröra detta alls, utan håller sig till vardagliga tillkortakommanden, missförstånd och förtretligheter.
Jag har nog aldrig hört lika varma applåder efter en show. Folk älskar Johan Glans och känslan han frammanar av den där goda, fina världen som också existerar. Det kan vara skönt att bli påmind om den i bland.
De råa gapflabben uteblev för min del. I stället lämnade jag Cirkus med stramande ansiktsmuskler efter 90-minuters oavbrutet leende.