Det blev många glada skratt på Contrast i onsdags kväll när Tuxedo Jazzband med Rolf Carvenius i spetsen bjöd på medryckande gladjazz inför en knökfull salong. Men den här kvällen fick publiken nöja sig med att se och höra endast fem elegant smokingklädda herrar eftersom kornettisten Pelle Dywling med kort varsel tvingats lämna återbud på grund av en influensa. Trots manfall och påtvingad omstuvning i repertoaren så var det mycket energi och äkta spelglädje. Och Carvenius bestod mellansnack i den högre skolan där hisnande gags avlöste varandra och publiken tjöt av skratt. Och när man spelar Kid Ory’s "Canal street blues" meddelas att det egentligen handlar om Eskilstuna-kanalen och vi får veta att kvällens konsert kommer att börja med den första låten och fortsätta med den andra.
Det levereras genuin tradjazz i revivalspåret och låtar som "Girl of my dreams", "Creole jazz" och "Wild cat blues" svänger gott medan låtar som "Careless love blues" och "Mezz Mezzrow’s Really the blues" väcker blåa känslor. Av förklarliga skäl blir det mycket sång den här kvällen och såväl trumslagare Stenson som trombonspelare Höbinger visar sig vara duktiga sångare.
I "Old fashioned love", som låter höra tvåstämmig sång, byter Stenson ut trumsetet mot tvättbrädan, och i "I washed my hands in muddy water" åker slokhattarna och snusnäsdukarna på och det blir renodlat countrystuk med trestämmig sång till gitarr, banjo och tvättbräda. Bob Haggarts paradnummer "Big noise from Winnetka" ser basisten Stefan Ramnell i huvudrollen. Vissling, bassolo och trumspel på kontrabasens strängar river ner rungande applåder. Bra jobbat Tuxedo Jazzband!