Magnus Uggla sprakar av energi i "Johnny the Fucker"

Teater

Johnny the Fucker
Av och med Magnus Uggla

Manus och dramatisering: Maria Persson Hedenius

Regi och scenografi: Sara Giese

Ljuddesign: Stefan Johansson

Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

Magnus Uggla sitter aldrig stilla, men är samtidigt alltid sig väldigt lik. Antagligen är det därför han lyckas behålla sin publik år efter år och även nå ut till nya åldersgrupper. För den som inte redan kände till det har Uggla sedan flera år varit en superhet influencer genom sociala medier-koncept "Fredagsdrinken". Han har även den populära podcasten "Ugglas & Ugglas podcast" tillsammans med sin dotter Agnes. 

När han nu dyker upp på scenen med en nyskriven monolog handlar det dock om gamla tider. Föreställningen är baserad på hans senaste bok, "Johnny the Fucker". 

1977 fick Magnus Uggla ett massivt genombrott med låten "Varning på stan" och albumet "Varför ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt". Han blev hela Sveriges rebell samtidigt som han sålde guld. Men det uppföljande albumet "Vittring" som kom 1978 floppade och efter en dåligt belagd turné upplevde Magnus Uggla en rejäl svacka i sin karriär och beslutar sig alltså för att tävla i Melodifestivalen 1979 med låten "Johnny the Rocker". Han kommer sist.

"Johnny the Fucker" handlar om ett fiasko.

Foto: Carl Thorborg

Det är inte otippat att Magnus Uggla, kungen av självdistans, skriver en bok om sin karriärs stora fiasko. Det är därför vi älskar honom. Men det är något annat att ställa sig ensam på en scenen och berätta historien. Texten är, med förlov sagt, ibland ganska omständlig och klyschig. Det kunde ha blivit en och en halv timme av gamla musikminnen med 67-årig rockikon som fortfarande klär sig och pratar som när han var 23. 

Men han är en sanna estradör, och med hjälp av dramatikern Maria Persson Hedenius och regissör Sara Giese har Uggla fått till en fräsch föreställning där det händer saker hela tiden. 

Scenografin är genial, en tom musikscen, som dagen efter konserten osar av bakfylla och ångest. Med hjälp av ett piano, ljudeffekter och rörliga boxar får vi följa med till skivbolagskontor, på krogen och upp på Melloscenen. 

Magnus Uggla bjuder på en hel del musik i föreställningen och han sprakar av energi. Scennärvaron och kontakten med publiken är total. Alla i salongen älskar honom. När extranumret är slut är jag stel i hela ansiktet. Jag har lett konstant i en och en halv timme.

67-årige Magnus Uggla är vital och energisk på scenen och ha total kontakt med publiken, skriver Catarina Nitz

Foto: Carl Thorborg