Snart ska gårdsförsäljning utredas för tredje gången. Foto:

Alkohol är inte näringspolitik

Ledare

Spontant är det lätt att vara för det som brukar kallas för gårdsförsäljning. Man ser framför sig hur en familj på landet i generationer har vigt sitt liv åt att producera lokalt vin och ordnar visningar för förbipasserande. Varför ska det inte vara okej att köpa en flaska med sig hem?

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Svaret är: för att det inte är så det fungerar.

Om försäljning av egenproducerat vin tillåts på landsbygden gäller samma sak i städerna, eftersom lagstiftningen ser likadan ut överallt, oavsett hur långt det är mellan husen. Medges vinförsäljning gäller samma sak för öl och sprit. Och den som får sälja sitt eget får även sälja andras – öl från Tyskland, vin från Spanien, whiskey från Skottland – och alltså öppna en alkoholbutik på landet eller mitt i city.

Den konsekvenskedjan är ingenting som motståndare mot gårdsförsäljning har hittat på, utan har slagits fast i två statliga utredningar.

Trots det ska det tillsättas ytterligare en utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker: ”En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras”, står det i 73-punktsprogrammet som förhandlats fram mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Vilket alltså enligt tidigare utredningar är precis vad som inte går, även om man reglerar hur mycket alkohol som får säljas på varje plats och försäljningen bara får ske i samband med studiebesök, föreläsningar eller dylikt.

Ytterst handlar dock gårdsförsäljningens vara eller icke vara inte enbart om antalet försäljningsställen, utan om vad som är målet med svensk alkoholpolitik: värna folkhälsan eller främja en viss näringsverksamhet. Alltså att försöka hålla nere konsumtionen och minska alkoholens skadeverkningar eller klassa alkohol som vilken produkt som helst, som säljs på samma sätt och med samma vinstintresse som exempelvis läsk.

I fyrpartiöverenskommelsen är svaret tydligt. Utredningen ligger inte under en skrivning om socialpolitik, där konsekvenser för exempelvis sjukvård och rättsväsende tas upp, utan under den näringspolitiska rubriken ”Hela landet ska växa” och punkten ”Gör det möjligt att leva och bo på landsbygden”. Placeringen visar att vissa partier fortfarande lurar sig själva att tro att frågan handlar om försäljning av egenproducerad alkohol på landsbygden och utgångspunkten är en annan än om utredningen hade placerats i en social- eller folkhälsopolitisk kontext.

Men det betyder inte att den tredje utredningen om gårdsförsäljning kan landa i någonting annat än de två första. I alla fall inte om alkoholpolitiken även fortsättningsvis ska syfta till att minska produktens skadeverkningar. För även om det inte går att slå fast några exakta siffror vet vi att antalet fall av död, misshandel och rattfylla kommer att öka om Systembolagets ensamrätt försvinner.

Det är inte så politiker ser till att hela landet växer och ”gör det möjligt att leva och bo på landsbygden”.

Läs också

( 12 st )

Läs mer om dessa ämnen

regeringenAlkoholInrikespolitikLedare
Relaterat