Tillväxthämning är den komplikation som bidrar mest till dödföddhet. Foto:

Antalet dödfödda barn kan sannolikt minska

Ledare

De minsta kistorna är tyngst att bära.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Så står det på den ideella organisationen Spädbarnsfondens hemsida. Visionen är att ingen bebis ska dö på grund av saker som kan åtgärdas om man upptäcker dem i tid.

Där är vi sannolikt inte i dag.

Förra veckan kom nya siffror från SCB om att det föddes 442 döda barn i Sverige 2018, vilket är en ökning med 43 stycken jämfört med 2017. Även om variationer mellan olika år kan bero på slumpen och inte behöver peka på en trend, visar Socialstyrelsens rapport från december, som tidningen skrev om för några veckor sedan, på så pass stora regionala skillnader att antalet dödfödda bör kunna minska om de sämsta landstingen lär av de bästa.

Det skulle inte minst gynna gravida i Sörmland, som ligger dåligt till. Samtidigt löper blivande föräldrar i Uppsala och Stockholm betydligt lägre risk att drabbas.

Enligt rapporten är det därför rimligt att anta att skillnaderna i dödföddhet beror på skillnader i förlossningsvårdens rutiner, vilket i sin tur antyder att det finns möjlighet att minska dödföddhetsfrekvensen, bland annat i Sörmland.

Dessutom har många andra länder lyckats minska antalet dödfödda under de senaste decennierna mer än vad Sverige har gjort. Även det talar för att det finns en förbättringspotential, och med tanke på de insatser som görs för att hjälpa barnlösa att bli gravida, med utredningar och IVF-befruktningar, är det märkligt att det inte är mer fokus på slutskedet, så att så många barn som möjligt föds levande, oavsett var i landet föräldrarna bor.

Glädjande är dock att Sverige ligger i toppen när det kommer till att rädda barn som är för tidigt födda.

För att färre barn ska dö i magen, föreslår Socialstyrelsen i sin rapport att Sverige ska ta fram en kunskapsöversikt så att hela professionen vet hur man bäst går tillväga för att identifiera tillväxthämmade foster, eftersom tillväxthämning är den komplikation som bidrar mest till dödföddhet.

Vidare föreslås exempelvis riktade resurser till hälso- och sjukvården för omhändertagandet av gravida kvinnor med förhöjd risk att drabbas, mer information till dessa kvinnor och att stimulera forskning kring dödföddhet.

Sammantaget är det bra förslag som bör sjösättas så snart som möjligt. Det finns ingen anledning till att antalet små kistor procentuellt sätt ska vara fler i Sverige än på Island.

På samma sätt förtjänar gravida kvinnor i Sörmland lika säkra rutiner som sina systrar i Stockholm.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedareSjukvårdbarn och familj
Relaterat