På regeringens uppdrag analyserar Folkhälsoinstitutet förekomsten av passiv rökning på allmänna platser. Myndigheten ska också utreda om – och i så fall var – fler rökfria miljöer ska införas.
Det är ingen tvekan om att rökning är livsfarlig. Framför allt för rökaren själv, men även för personer i omgivningen. Ansträngningarna att skapa rökfria miljöer är därför riktiga.
2005 infördes förbud att röka på restauranger och barer. Rökförbud råder även inom barnomsorg, skola, i kollektivtrafiken - och naturligtvis i hälso- och sjukvården.
Det som det kan bli tal om är att rökning på balkonger och uteserveringar, på gågator och i parker samt på perronger och i väntkurer förbjuds. Det är inte brist på förslag.
Ett pikant inslag i debatten är att Centerns andre vice ordförande, barnläkaren Anders W Jonsson, uttalat sig positivt om ett utökat förbud exempelvis på balkonger. Knappt var detta sagt förrän hans chef, Centerledaren Annie Lööf, klargjorde att partiet inte kommer att verka för ett förbud mot balkongrökning. Man kan inte lagstifta om förbud mot allt som kan störa någon, hävdar hon.
I grunden är dock ett utökat rökförbud positivt, även om avgränsningen kan diskuteras, och även om många enskilda rökare känner frustration..
På sikt kommer de rökfria miljöerna att minska dödligheten i kol och i lungcancer, som i Sörmland – enligt Folkhälsoinstitutets senaste statistik – ligger högre än riksgenomsnittet.
Dock finns det annat skadligt bruk som samhället borde agera mer kraftfullt mot – alkoholen. Sett till samhällskostnaderna är det mer angeläget att minska drickandet än att begränsa rökarnas möjligheter att utöva sin last.
Var sjätte svensk dricker för mycket alkohol. En stor majoritet av alla våldsbrott begås av alkoholpåverkade personer eller mot offer som druckit alkohol. Alkoholrelaterade sjukdomar och dödsfall är väl så omfattande som de som drabbar rökare. Berusade förare orsakar olyckor på våra vägar. Alkoholmissbruket ger stora sociala problem, som hårt drabbar barn och ungdomar.
Alkoholens skadeverkningar – och därmed dess samhällskostnader – är betydligt större än tobakens. Men alkoholen är, trots sina sociala, medicinska och ekonomiska följder, så socialt accepterad att få nya försök görs att begränsa tillgången.
Enligt Folkhälsoinstitutets senast tillgängliga länsrapport låg Sörmland på ett sätt väl till. Antalet serveringstillstånd per 10 000 invånare över 15 år var klart under riksgenomsnittet. Men den större bilden är inte lika ljus, statistiken visar att sörmlänningarna i högre grad än genomsnittligt för landet drabbas av alkoholrelaterad dödlighet. Antalet stadigvarande serveringstillstånd har också ökat i länet under de senast redovisade åren.
Utvecklingen är oroande. Bland annat mot den bakgrunden är det önskvärt att det ägnas mer kraft och resurser åt att förändra attityderna gentemot alkoholen, och även aktivt begränsa antalet miljöer där alkohol konsumeras.
Folkhälsoaspekten är viktig när det gäller att minska tobaksbruket. Men den är ännu viktigare när det gäller att minska alkoholbruket.