Just nu pågår ett svenskt statsbesök i Litauen. På plats i Vilnius finns bland andra utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S). Som en del av den senares program ingår ett besök på det viktiga energiprojektet Nordbalt.
Nordbalt kallas alltså den elkabel som dras mellan Nybro i Småland och hamnstaden Klaipeda i Litauen, och på så vis sammanbinder det svenska och litauiska elnätet. Vid årsskiftet beräknas kabeln vara i drift. I ett reportage i gårdagens P1-morgon åskådliggörs vad detta betyder för Litauen och Baltikum som helhet.
Kort sagt hoppas man kunna frigöra sig från det påtryckningsverktyg som Ryssland har skapat kring gasleveranserna, vilket Litauens president, Dalia Grybauskaitė, är tydlig med i Sveriges Radio. Ryssland har länge använt prissättningen och strypta leveranser som ett geopolitiskt maktmedel.
De länder som ur ryskt perspektiv ingår i den egna intressesfären, men som har varit ohyfsade nog att rikta blicken västerut, såsom de baltiska staterna, har fått betala dyra pengar för gasen. Fallet Ukraina visar hur detta fungerar. Innan maktskiftet i Kiev i inledningen av 2014 såldes rysk naturgas till Ukraina till ett kraftigt rabatterat pris. Efteråt höjdes priserna rejält.
Litauen har redan tidigare agerat för att minska sitt beroende av rysk energi. Sedan slutet av förra året har landet en flytande terminal på plats, vid namn "Independence", dit norska Statoil levererar naturgas. Nu vill man dock ta steget fullt ut.
Att Putin inte är stormförtjust i Nordbalt säger sig självt. Vid ett flertal tillfällen har ryska militärfartyg stört arbetet med kabelutläggningen. I augusti avslöjade Svenska Dagbladet att både Sverige och Litauen hade lämnat in en formell, skriftlig protestnot mot det ryska agerandet.
Trots störningarna är projektet alltså snart i hamn. Förhoppningsvis betyder det också att de baltiska staterna till sist kan få en normalt fungerande energimarknad, som inte styrs av ryska politiska nycker. Detta är naturligtvis viktigt för ländernas ekonomi som helhet. Men ett par orosmoln finns.
Den svenska S- och MP-regeringens höjning av effektskatten på kärnkraft, i en tid då elpriserna är extremt pressade, har lett till att Vattenfall meddelat att två reaktorer i Ringhals kommer att stängas i förtid. E.on har aviserat detsamma för reaktor två i Oskarshamn. Den ständigt överhängande risken för framtida effektskattehöjningar skapar därtill ett läge där investeringar i ny kärnkraft inte ses som attraktiva.
Sverige är nettoexportör av elkraft. Fast under kalla vinterdagar har vi ofta behövt importera el, i stor utsträckning producerad i kolkraftverk i Danmark, Tyskland och Polen.
Både med tanke på miljön och på värdet i att EU gör sig oberoende av rysk gas är det således viktigt att den svenska produktionen av koldioxidneutral kärnkraftsel inte minskar – och att mer av den kan konsumeras i exempelvis Litauen.