På onsdagskvällen var det åter skottlossning i Eskilstuna. Denna gång mitt i centrum, i korsningen Kungsgatan-Kriebsensgatan, halv tio på kvällen. På påskdagen inträffade ett annat skottdrama – fem skott avlossades mot en bostad i Torshälla. I lägenheten fanns fem personer, däribland ett barn.
Ingen skadades vid de två tillfällena. Skotten träffade inte någon. Men de kunde ha gjort det. Såväl de angripna som andra människor i skottlinjen kunde ha skadats eller dödats. Vittnen till onsdagens skottlossning i Eskilstuna berättar att de var nära att komma i skyttens väg.
I veckan åtalades också en 25-åring för att ha skottskadat en 35-åring på Mälarsjukhusets akutmottagning 2 december. Även den gången fanns det människor runt omkring som mycket väl kunde ha kommit till skada.
Det är svårt att hävda att våldet har ökat generellt i Sverige. Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökningar tyder på att våldet har hållit sig på en relativt konstant nivå under de senaste 40 åren.
Däremot tycks skjutningar på öppen gata ha blivit fler på vissa håll i landet på senare år. Förklaringarna är flera men en förefaller vara bättre tillgång på illegala vapen. Och det handlar nästan uteslutande om våldsuppgörelser mellan yrkeskriminella.
För Eskilstuna får det konsekvenser. En känsla av otrygghet sprider sig såväl i som utanför staden. Eskilstuna får en gangsterstämpel och ses som en farlig plats att bo, arbeta, låta barnen växa upp i. Det är särskilt förödande för en medelstor stad som har trygghet som ett viktigt begrepp i sin marknadsföringshandbok.
Polisen och andra myndigheter har en central roll för att tränga tillbaka de kriminella. Här finns mycket kvar att önska. Åtalet mot 25-åringen är ett av få undantag vid den här typen av skjutningar i Eskilstuna. I de allra flesta fall går förövarna fria.
Arbete för att hjälpa fler människor ut ur narkotikamissbruk är även en kamp mot kriminaliteten som i stor utsträckning kretsar kring narkotikan.
Men ansvaret för att bekämpa den grova brottsligheten i Eskilstuna och på andra håll är vidare än så. De kriminella existerar inte i ett vakuum. Men de lever högt på att många i deras närhet, som själva inte är kriminella, har överseende med deras och annan brottslighet. Det handlar om alla från släkt och vänner till grannar till diverse vanligtvis laglydiga medborgare som från tid till annan kommer i kontakt med den kriminella världen. Människor som väljer att titta bort när brott begås, som köper stöldgods, svartsprit och -cigaretter, betalar svart för arbete och på annat sätt bidrar till den gråa och svarta ekonomin, skapar förutsättningar för den organiserade brottsligheten.
Att i största möjliga utsträckning leva hederligt – betala sin skatt, inte söka olagliga genvägar vid affärer, samarbeta med polisen – är ett bidrag som var och en kan ge i kampen mot brottsligheten.