Ledare: Alla kan göra något för att hjälpa unga som mår dåligt

Generation Z  beskrivs ofta som trygghetstörstande och auktoritetssökande. I jämförelse med tidigare generationer tillbringar de mer tid hemma. De umgås gärna med sina föräldrar och sina vänner. De ägnar mycket tid åt att spela tv- och datorspel. De prioriterar i hög grad frågor som rör trygghet, kontroll och materialism. 

Till skillnad från tidigare generationer dricker de mindre alkohol. De skjuter också upp sexdebuten. Det viktigaste för många av dem är träning och hälsa. 

Det kan tyckas som att den här relativt småborgerliga generationen borde ha få problem. De lever ju ett till synes tryggt liv med goda relationer.

Men deras trygghetstörstande och auktoritetssökande bottnar ofta i en oro för det som sker utanför den närmaste kretsen. De har inte samma framtidstro eller för den delen en tro på att politiken kan lösa samhällets problem som tidigare generationer har haft. 

Generation Z skattar själva sin psykiska ohälsa som sämre än vad tidigare generationer gjort. När de bestämmer sig för att ha sex är det ofta med betydligt färre gränser. En del unga går för långt. De ställer upp på sex som får dem att må dåligt. 

Många unga har också stora och allvarliga problem. Det vittnar bland annat ungdomsjouren Fria i Eskilstuna om. 

Nu slår jouren larm. 

Behovet av hjälp har ökat kraftigt de senaste åren. Före pandemin hade Fria cirka 250 samtal till sin stödchatt om året. 2023 hade de 1 209 chattsamtal från unga människor.

Ämnena som tas upp blir dessutom allt tyngre och mörkare: grovt våld, stor utsatthet och mörker. Vanligast är dock psykisk ohälsa.

Hemmet kan vara ett av problemen. Det kan handla om fysisk eller psykisk utsatthet från partners, föräldrar, syskon. Eller så tvingas man se en förälder bli utsatt. 

Eftersom unga inte längre samlas på andra platser har man inte samma möjligheter att hitta andra sammanhang att andas ut i. När skolan stänger för lov blir det därför extra jobbigt för många av dem.  

Under hösten började betydligt fler killar än tidigare höra av sig till ungdomsjouren. De vill ta upp ämnen som ett problematiskt porrtittande, våldsutövande, aggressivitet eller sexköp. Bland killarna finns både offer och förövare som har frågor och funderingar. 

Fria har även kontakt med tjejer som rör sig i periferin av gängvåldet och som dras in i våldsspiralen på olika sätt. 

Den här typen av tunga ämnen är svåra att hantera för en volontärorganisation. Fria söker nya volontärer som kan hjälpa till och axla bördan. Men en frivilligorganisation varken kan eller ska behöva hantera den här sortens ämnen på egen hand. 

Hela samhället, med yrkespersoner med myndighetsansvar i spetsen, måste rusta för att hjälpa och stötta. Det handlar om elevhälsan och skolan, socialtjänsten och i viss mån polisen när unga eller personer i deras närhet utsätts för olika typer av övergrepp. Men också övriga civilsamhället och företagare behöver agera. Unga som mår dåligt ska också kunna fångas upp av såväl idrottsföreningen som av personalen på det privatägda gymmet. 

Det sägs att det krävs en by för att fostra ett barn. Det kan lika väl handla om en stad som Eskilstuna. Alla kan göra något. Till exempel hålla någon i handen så att den vågar kontakta skolkuratorn eller socialtjänsten.