Att bli släppta ur fängelse. Och att få överösa Justitiekanslern (JK) med skadeståndskrav mot staten. JK bad nyss om extraanslag för att hinna med ärendena.
Väljarna har goda skäl att vara sura. Men inte på riksdag och regering. Det är domstolsmakt som har låtit sig dras med av skatteflyktslobbyns advokater. Så har de satt Sverige i en klämma, som kostar de lojala medborgarna och de skötsamma företagen och skattebetalarna pengar, till förmån för sådana som fuskat och fifflat.
Den domstolsmakt som främst bär skulden är den här gången inte HD, även om den i ett ändrat ställningstagande utlöste det som nu pågår. Det väsentliga skedde på europeisk nivå.
Början till olyckan är en expansiv omtolkning av Europakonventionen om mänskliga rättigheter. De som företräder skatteflyktsintresset, och som är okritiska eftersägare till detta intresse, framställer det som att Sverige åsidosatt det som ska gälla i en rättsstat och till sist åkt dit. Till eftersägarna hör inte bara företrädare för advokatskrået, utan även tidningen Dagens Industri. Där borde de väl veta bättre än att ställa sig på fifflarnas sida mot det hederliga näringslivet!
Sedan 1950 fanns i konventionen en regel mot en ökänd förtrycksmetod. I diktaturer och länder där en del grupper varit rättslösa skedde rannsakning och dom flera gånger för samma påstådda brott. Efter ganska många år kom skatteflyktsintressets ombud på att försöka med det som även tryckfrihetsfiender lyckats med, att få en frihetsparagraf omtolkad så att den bytt inriktning. De försökte angripa Sveriges administrativa uppdelning mellan taxering och brottmål. Båda avgörs ju i slutändan i domstol, skattemålen – inklusive skattetilläggen, som följer av att felaktiga uppgifter lämnats, inte av att bedrägeri varit uppsåtligt – går till förvaltningsdomstolar. Bedrägeridom, om det blir en sådan, fälls i allmän domstol.
Vad det än varit så inte har det varit något övergrepp. Påföljderna vid skattebedrägerier hade samordnats. När det dömdes för skattebrott bestämdes strafftid med hänsyn till skattetillägg i taxeringsprocessen. När straff för skattebrott utmätts kunde skattetillägget reduceras. Till att börja med avfärdade också Europadomstolen 2004 det rätt fräcka försöket att den här vägen försöka bli kvitt skattetilläggen, som ju är störande för dem som gillar skattefusk.
Men några år senare skrev domarna i Strasbourg på annat sätt i ett ärende som inte alls gällde Sverige, och efter en del ytterligare turer i andra domstolar hade det uppstått ett prejudikat som blev en seger för skatteflyktslobbyn och ett krångligt lagstiftningsproblem i Sverige.
Utredning är gjord och ärendet på väg mot lagändring för att ha en domstol i varje ärende, vilket genom den vanligen så praktiska uppdelningen i förvaltnings- och brottsmålsdomstolar får ett antal komplicerade konsekvenser.
Politiskt har det sagts mycket tydligt från regeringen att lagändringen ska bevara ordningen med skattetillägg och inte leda till att skatteflyktingar får en mer fördelakrig ställning. Att hela riksdagen står bakom detta bekräftades under vårriksdagen i ett helt enhälligt beslut om ett par motioner som berörde frågan .
Här är det alltså samma situation som med räntesnurrorna. Skiljelinjen går inte mellan borgerliga och vänsteropposition, utan de som är allianspolitikens motståndare är företrädarna för borgerlighetens och näringslivets avarter, skatteflyktingar och skattebedragare,.