Danmark är ett av de länder där domstolar kan utfärda censurbeslut om att vissa saker inte får nämnas i press, radio eller tv - en betänklig lucka i den tryckfrihet danska politiker brukar säga sig vara stolta över. I just det här fallet kommer knappast möjligheten till en god nyhetsbevakning att skadas. Men det är alltid en fara när en utomstående instans tar sig rätten att avgöra avvägningen mellan nyhetsvärdering, pressetik och andra publicistiska värden. Datajätten Apple har tagits på bar gärning med att ingripa mot innehållet i två av Tysklands större tidningar, Stern och Bildzeitung.
Som en del andra tidningar har dessa börjat med elektroniska editioner för läsplattor som Apples iPad. För dessa behövs än så länge Apples programvara, och Apple ställer då krav om att det som förmedlas inte får vara anstötligt.
Det tycks ha börjat med att Apple önskat skydda sitt varumärke från allsköns pornografiföretag och liknande som nog gärna skulle vilja sälja bilder via läsplattor. Men sedan har luddiga avtalsvillkor av klåfingriga Appledirektörer använts mot nättidskrifter med politiska satirer och mot tysk press. I det senare fallet är det bilder på alltför avklädda kvinnor som stört Apples sinne för det passande. I konkreta fall har Apple ofta fått slå till reträtt. Risken för att Bonnierkoncernen och andra svenska tidningsföretag ska få läsplatteutgåvor censurerade av Apple är nog i praktiken obetydlig.
Men risken för censurbeteende hos företag som sitter på tekniken för mediers distribution är ändå en allvarlig fråga. Den kan leda till värre saker i andra lägen. Pressen behöver genom sina svenska och internationella organisationer arbeta för att få bort avtalsvillkor som kan missbrukas för censuringrepp från dem som behärskar distributionen.
Även lagstiftarna bör se upp, moderna former av transportförbud och andra liknande ingrepp bör inte få breda ut sig.