”Utreda ägande och drift av Munktellbadet”. Det är en del sprängstoff i den korta meningen i Eskilstuna kommuns ägardirektiv till moderbolaget i kommunkoncernen, som kommunstyrelsen klubbade för två veckor sedan.
Som Eskilstuna-Kuriren berättat har kommunledningen länge lekt med tanken på att lägga ut driften av badhuset på entreprenad. Att sälja alltihop har dock aldrig varit aktuellt, har det sagts åtminstone från Socialdemokraterna. Nu öppnar dock majoriteten – S, M och C – för just detta.
Ett uppdrag om en utredning är visserligen inte mer än bara det i formell mening, men visar ändåen viljeinriktning. Och det kan knappast vara en tillfällighet att det sker just nu när kommunen vänder på många stenar för att dra in och spara pengar. Moderaterna som alltid velat sälja har fått större gehör för sin uppfattning.
Är det då ett problem att låta en privat aktör sköta driften eller till och med köpa hela badhuset? Det beror på. Uppgörelsen ska vara en bra affär både för skattebetalarna och för de medborgare som nyttjar badhuset. Båda delarna är viktiga.
I den bästa av världar skulle kommunen få tillbaka något eller allt av de 370 miljoner kronor som man har lagt på badhusbygget. Den framtida ägaren eller driftsentreprenören måste samtidigt se till att framför allt simskola, rehab, motionssimning och annan simidrott blir så tillgänglig som möjligt för medborgarna.
Till saken hör att priserna i Munktellbadet ligger betydligt högre än de som gällde i det gamla Vattenpalatset. De ansvariga kan hävda, och ha rätt i, att det nya badhuset ger mer bad för pengarna än det gamla. Å andra sidan har mindre bemedlade Eskilstunabor fått ett dyrare badhus som de inte nödvändigtvis har bett om, samtidigt som de har berövats det billigare alternativet.
För kommunens del har det tillkommit, förutom jätteinvesteringen, en dyrare drift som ligger i runda slängar 10-15 miljoner över det som Vattenpalatset kostade. Toppen av denna kostnad hänger samman med att Munktellbadet inte når sina besöksmål. Siffrorna är visserligen på väg upp men 180 000 besökare, som man hade förra året, är långt från de 220 000 som sattes upp när badhuset invigdes.
En finess är att Munkellbadet ligger som ett affärsområde hos fastighetsbolaget Eskilstuna Kommunfastigheter. Badets kostnad syns därmed inte alls lika tydligt som i tidigare ägarmodeller, trots att den är betydligt högre.
Ägardirektivet om Munktellbadet är samtidigt bara en liten del av den politiska majoritetens strategi som går ut på att sälja så mycket som möjligt. Detta i syfte att öka utdelningen och spendera på den löpande kommunala verksamheten. Ett sådant upplägg får inte accepteras rakt av. Ledarsidan har genom åren varit skeptisk till den typen av dold beskattning av medborgarna, dels på grund av bristande transparens, dels på grund av tveksam affärsmässighet.
Det minska man kan begära är att ägardirektiven inte innebär blind order att sälja utan begär en utredning om huruvida försäljning just nu och med det här syftet är bra ekonomi – för de kommunala bolagen och för Eskilstunaborna.