Är vinst fult?

Friskolor och privata vårdgivare som betalas med skattemedel delar ut för mycket pengar i vinst till ägarna. Det skriver oppositionsrådet i Stockholm Carin Jämtin (S) på gårdagens DN Debatt. ”De summor som aktieägarna tar ut i vinst innebär en överföring av medel från välfärden till privata kapitalister. Jag menar att detta är oacceptabelt”, skriver hon. Därför bör Socialdemokraternas partikongress i höst ställa sig ”bakom principen att möjligheterna till vinstuttag ska begränsas hos välfärdsentreprenörer”.

Ledare2009-07-29 06:30
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

De här idéerna är inte nya inom socialdemokratin som i regeringsställning har infört spärrar mot vinstutdelning i den privat drivna men skattefinansierade vården. Carin Jämtins formulering om vad hon vill är dessutom rätt försiktig.

Men byt perspektiv lite grann: Kravet framförs nu en representant för den socialdemokratiska högerfalangens, oppositionsrådet i Stockholm. Det om något är en bra indikation på vart Socialdemokraterna går i koalition med Vänsterpartiet.

På det symboliska planet är det alltså en kraftig vänstergir. I sak är det rent nonsens. Bara i kommunistiska planekonomier stannar alla offentliga medel kvar inom staten. I en marknadsekonomi omvandlas skattepengar till privata vinster på en mängd sätt. Privata byggföretag bygger sjukhus. Privata förlag säljer undervisningsmaterial till skolor. Privata fastighetsägare hyr ut lokaler till äldreomsorgen.

Det här gör att principerna bakom de jämtinska vinstbegränsningarna blir diffusa. Om lagen ska lägga hinder för vinstutdelning till dem som driver skolor, sjukhus och äldreboenden, hur göra med företag som lagar skolmaten och städar lokalerna?

En expertkommitté utredde också frågan 2001 åt den dåvarande socialdemokratiska regeringen. I rapporten ”Fristående gymnasieskolor – hot eller möjlighet?” sågas idéerna om förbud mot vinstutdelning, dels av ovan nämnda skäl, dels eftersom förbudet blir ganska tandlöst.

Det finns nämligen enkla sätt att kringgå en sådan lag: Ett dotterbolag kan äga skolans lokaler och ta ut en extra hög hyra. Någon till skolhuvudmannen närstående kan fakturera skolan för utfört arbete. Ett sidobolag kan ge skolan lån mot en extra hög ränta. Fler kryphål finns.

De här synpunkterna har även framförts 2005 av Lagrådet vid granskningen av stopplagen i vården.

I den mån lagen får effekt blir det att förändra marknaden på ett sätt som Socialdemokraterna knappast har tänkt sig. För vilka företag har bäst förmåga att kringgå laghinder, de små entreprenörerna eller storkoncernerna med sin volym och närmast obegränsade juridiska kapacitet?

Läs mer om