I hopp om att klara bemanningen vad gäller sjuksköterskor lockar landstingen med bonusar på olika nivåer. Sörmlands erbjudande skiljer dock ut sig.
En kartläggning från Vårdförbundets tidning Vårdfokus visar att de olika landstingen erbjuder mellan 5 000 och 20 000 kronor extra per vecka för dem som går med på att skjuta fram sin semester till hösten. Tidigare erfarenheter visar samtidigt att det sedan, i många fall, har varit svårt att ta ut den flyttade semestern. Detta i och med att rätten att få ut sin huvudsemester bara gäller under sommaren.
Med ovanstående i åtanke har Sörmland gått in för en annan modell. Man hoppas helt enkelt kunna köpa loss upp till en semestervecka från sina sjuksköterskor. De som antar erbjudandet ersätts med mellan 2 400 och 4 200 kronor per pass, beroende på om det handlar om obekväm arbetstid eller inte. Samtidigt går den aktuella semesterveckan förlorad – den senareläggs alltså inte, ens i teorin.
Vårdförbundet är kritiskt till förslaget. Ulla Jordán, ordförande i Sörmlandsavdelningen, säger under ett samtal att den höga arbetsbelastning som finns i vården i dag medför att återhämtningen blir oerhört viktig. Jordán menar vidare att de signaler hon har fått från personalen tyder på att erbjudandet inte ses som särdeles lockande. Få verkar ha nappat.
Med en för liten och utarbetad personalstyrka i tjänst vid ett givet tillfälle riskerar patientsäkerheten att bli lidande. Men problemen inom sjukvården i Sörmland, och landet som helhet, är inte begränsade till sommaren.
I torsdags skrev tidningen på nyhetsplats om en rapport från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), byggd på en intervjustudie. Denna visar att de 18 granskade akutmottagningarna, däribland Mälarsjukhusets, har gemensamma problem som påverkar patientsäkerheten negativt. Exempelvis nämns otillräcklig bemanning, bristande kompetens, ökat antal patienter och hög arbetsbelastning.
Med sådana arbetsförhållanden är det heller inte konstigt att allt fler söker sig till den privata sektorn, bland annat till bemanningsföretag. Där finns i huvudsak två saker som lockar: bättre löner och mer frihet att påverka sitt arbetsschema. Sedan finns ju alltid jobb i Norge, som ett ytterligare ett alternativ.
Tiden då kvinnodominerade yrkeskategorier inom vårdområdet kunde åsidosättas och undervärderas är förbi. Landstingen behöver nu svara upp med rejäla reformer för en bättre arbetsmiljö och ersättning som motsvarar både ansvarsgrad och arbetsbörda.
Det smått panikartade och årligen återkommande köpslåendet om semesterveckor måste snarare tolkas som ett symptom på problemen än som en åtgärd i rätt riktning.