Eskilstuna har inte kommit undan prickfritt. Blivande studenter kan nu på nätet ta del av Högskoleverkets (HSV) kvalitetsgranskningar, där Mälardalens högskola har fått tre underbetyg i Eskilstuna. Dessa är besked om att förbättringar behövs, dock inte om att ämnesgrupper bör läggas ned.
Nationalekonomi är ett exempel. HSV bygger betyg- sättningen på studieresultaten, och gör för varje granskat ämne och institution fem delbedömningar. Dessa utgår från riksdagens beslut, i den lag som högskolorna ska följa. För godkänt måste en utbildning ha godkänt eller bättre i samtliga fem moment.
I Eskilstuna är det i ett av fem delmoment som pres- tationen inte är godkänd, på kandidatnivån i nationalekonomi liksom på den mer avancerade magisternivån i företagsekonomi. (En ledarskapsutbildning på magisternivå har två underkända moment av fem.)
För att bedöma allvaret kan man jämföra med andra städer. I nationalekonomi har Linnéuniversitetet i Växjö ”bristande kvalitet” i samtliga fem delar, medan Mälardalens högskola har ett sådant underkänt delmoment, men ”hög kvalitet” i de fyra andra. Därmed kan högskoleledning och studenter dock inte ta lätt på saken. Besvärande nog sitter underbetyget i det för ämnet centrala, förståelsen av huvudområdet i utbildningen och av ämnets vetenskapliga grund.
Men det är i alla fall inte fråga om att lägga ned de ekonomiska ämnena. Dessa är av särskilt stor vikt i en så näringslivsinriktad högskola som Mälardalens – där en kombination av tekniska och ekonomiska kunskaper ju är angelägen.
Växjö däremot visar att kvalitetsgranskningen kan leda till att ett val måste göras mellan nedläggning eller mycket avsevärda kvalitetsförbättringar. Det duger inte att ge en högskola ett naturvetenskapligt högklassiskt varumärke – som Linné – för att sedan ta alltför lätt på om det blir goda eller dåliga resultat.
Kvalitetskontrollen har de senaste åren skärpts, och det finns där ett naturligt samband med de skärpta kraven på att grundskola och gymnasieskola utför det de ska göra – och inte lämnar sina elever i sticket.
Flumskoleförhållanden förekommer även på högskolenivå, men nu kommer det att ske en kvalitetsgallring från två håll. Från myndighetssidan kan examensrätt dras in. Från studerandesidan blir underbetyg i HSV:s kvalitetsbedömningar ett skäl att undvika vissa högskolor, i de ämnen där det presterats dåligt.
Det finns många högskoleorter. Att sämre institutioner upphör eller slås samman med bättre högskolor på andra orter är inte fel, det kan tvärtom ge mer kunskap för skattepengarna och ge studenterna bättre chanser i arbetslivet.
HSV:s granskning är under utveckling, långt ifrån alla ämnen har hittills bedömts. På den naturvetenskapliga sidan har de geologiska utbildningarna gjort påfallande bra ifrån sig. Genusvetenskap har goda studieresultat, medan anmärkningsvärt många journalist- och medieutbildningar vid stora universitet har fått underbetyg. Resultaten i ämnen som ekonomi och statsvetenskap är lindrigt sagt blandade, från mycket bra till riktigt dåligt.
Det kan skilja i studenternas ämnesintresse, men också i deras flit och studielust. Det är inte alltid säkert att det är högskoleledning och akademiska lärare som orsakat svaga resultat.
En dagdrivaranda på en studieort, med mycket öl och lite studier, kan med de skärpta kraven leda till att en högskolestad slutar att vara högskolestad – eller får se en del utbildningar försvinna till städer där de tas mer på allvar.
Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås går inte prickfri genom Högskoleverket HSV:s utvidgade kvalitetsgranskningar. Kritiken måste leda till bättring, men i en del andra städer är det mer allvarligt – kvaliteten är så svag att nedläggningar av utbildningar kan väntas.