När det gäller politiken och var hon står i olika sakfrågor är det värre. Hon har gjort helomvändningar, flera stycken, utan att låtsas om att hon har gjort det och blivit genomskådad. Det inger inte något större förtroende, vilket nu tycks ge utslag i opinionen. Hon får också kritik för att hon levererar klyschor i stället för konkret politik.
Förslaget att införa en sorts Robin Hood-skatt på bilar torde dock höra mer till kategorin konkret politik än klyschor. Efter fransk modell vill Centerpartiet att bilar, vars utsläpp överstiger ett visst värde, ska beläggas med en särskild försäljningsskatt.
Skatten ska alltså betalas när man köper bilen och de pengar staten får in via den skatten ska andra bilar, vars koldioxidutsläpp understiger ett visst värde, få som bonus. Lööf sade på en presskonferens i Almedalen i går att enligt regeringens egna experter kan utsläppen minskas med 25 procent till år 2020.
Blir försäljningsskatten verklighet kan den ha viss påverkan på vilken bil folk väljer att köpa när de ska byta. Med dagens bilbränslepriser är det nog många som väljer mer bränslesnål bil ändå när de ska köpa ny, med mindre utsläpp som naturlig följd.
Men visst är förslaget intressant. Sveriges bilpark hör till de äldsta i Europa och skiftet till nyare, mer bränslesnåla bilar som genererar mindre utsläpp behöver skyndas på. En engångsskatt som kan undvikas genom ett klokare bilköp torde falla i godare jord hos landets bilister än en allt högre skatt på fossila bränslen som de råkar ut för varje gång de tankar.
Problemet för Lööf är dock att förslaget inte är Centerns eget. Det lär inte uppfattas som så i alla fall. För när Lööf hade presenterat det dök Miljöpartiet upp och påpekade att de minsann har förordat detta sedan 2010.