Det gäller att hitta sårbara personer som kan rekryteras, hotas eller utpressas.
Det finns tyvärr många exempel de senaste åren på hur kriminella nätverk har kunnat infiltrera och utöva påtryckningar mot statliga och kommunala verksamheter. Enligt rikspolischef Petra Lundh är risken störst på kommunal nivå. Ofta handlar det om att få inflytande i frågor som exempelvis omhändertagande av barn och beslut om bidrag. (Dagens Samhälle 14/11 2024) ”Det handlar om en bredare strategi för att uppnå ekonomisk vinning och makt genom att påverka beslutsprocesser,” säger gängexperten oxh kriminalkommissarie Gunnar Appelgren till TV4 (12/10 2024).
Infiltrationen handlar även om att kunna identifiera sårbara individer i och utanför organisationen. Anställda som man kan rekrytera eller utpressa. Utsatta barn som gängen kan utnyttja i sin verksamhet.
Det händer här och nu – runt om i landet.
I stora delar av det offentliga Sverige arbetar man aktivt för att stärka kontrollmekanismerna vid rekrytering. Den svenska offentlighetsprincipen innebär att det finns en mängd uppgifter om oss i offentliga register som går att begära ut. Det kan ta tid och kräver viss kunskap, men det är inte omöjligt.
Utöver det finns även de gamla hederliga sätten: intervjuer och referenstagning. Det senare är särskilt viktigt. Den information som många människor sitter på om andra är ovärderlig. Kruxet är ofta att få dem att berätta vad det vet. Det finns ett inbyggt motstånd hos många att avslöja sådant som kan minska chansen för den sökande att få det jobb den söker.
Det finns också lagstiftning på gång som ska utöka möjligheterna att kontrollera de sökandes bakgrund. I promemorian ”Utökade registerkontroller vid anställning i kommun” föreslås bland annat att kommuner – om de sökande går med på det – ska få rätt att begära en registerkontroll. Det rör sig om tjänster – som inte är säkerhetsskyddsklassade – men "som är kritiska för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag, till exempel befattningar i chefsställning.”
En sådan kontroll innebär att Säkerhetspolisen (Säpo) kan lämna över information om en sökande finns med i belastningsregister eller i misstankeregister. Säpo kan även lämna över vissa "andra uppgifter" som behandlas hos dem. Den information som lämnas ut behöver antas ha betydelse för om en person är lämplig för tjänsten eller inte. Uppgifterna lämnas dessutom endast ut om Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden gett sitt godkännande.
Det kommer med andra ord inte bli fritt fram för kommunerna att göra den här typen av registerkontroller.
Det är lätt att vidarebefordra information och ju mer information man har tillgång till desto mer kan man läcka.
Man ska heller inte överdriva deras betydelse för att stoppa gängens infiltration av kommunens verksamheter. Många infiltratörer har varken varit misstänkta eller dömda för brott. Säpo kan visserligen ändå ha koll på dem. Men inte alltid.
Det finns också en annan svaghet i det här systemet. Det är inte ovanligt att personer dras in i gängens verksamhet när de redan är anställda. Då hjälper kontrollen vid anställningen föga.
Det har därför funnits krav från vissa kommuner att man även ska kunna ”regelmässigt göra förnyade eller löpande registerkontroller under pågående anställning.” Men i promemorian om utökade registerkontroller togs inte ett sådan förslag med, eftersom ”intrånget i enskildas integritet inte kan motiveras.”
Utökade möjligheter att kontrollera kan vara nödvändigt, men det måste alltid mätas mot de anställdas rätt till integritet och risken att möjligheten kan missbrukas. Det är sällan en lätt avvägning att göra.
Utvecklingen i USA de senaste månaderna visar exempelvis hur snabbt det kan gå att nedmontera en fungerande rättsstat. Donald Trump vill införa ett nytt regelverk där statsanställda, som inte främjar presidentens intressen, riskerar att få sparken. I ett sådan läge vill man exempelvis inte att det redan finns en långtgående och omfattande rätt för offentliga verksamheter att kontrollera enskilda anställda. Även om syftet att inrätta systemet var gott från början kan det komma att missbrukas.
En av gästerna på Åkessons bröllop förra året har en ledande i det kriminella mc-gänget Comanches.
När politiker kräver fler kontroller, mer informationsutbyte av känsligt material mellan myndigheter finns det därför anledning att vara skeptisk. Och kanske även ställa några motfrågor. Som att vad de exempelvis själva gör eller har gjort för att hindra att deras partier blir infiltrerade av gängen. För det är inte bara att få in sina infiltratörer som anställda och chefer i förvaltningen. De vill även komma åt makten som man får som politiker.