Hur mycket kommer denna valrörelse att skada Sveriges ekonomi? Hur mycket god ekonomisk politik kommer att offras till förmån för partiernas positionering, valtaktik, jakt på billiga poänger?
Dessa frågor är påkallade vid varje valrörelse men särskilt nu när blockstriden är hård och regeringsfrågan helt öppen.
Häromdagen lovade Socialdemokraterna 3,5 miljarder kronor för att göra läraryrket mer lockande. Här kan sägas att S kommit till insikt sent. Under två mandatperioder sa partiet nej till det mesta av det som regeringen har genomfört på området. Nu i valrörelsen väljer Socialdemokraterna regeringens reformer som utgångspunkt för sina förslag. Som högre krav för intag till en lärarutbildning vars utformning S var emot.
Men problemet med Socialdemokraternas förslag är finansieringen. Pengar till satsningen ska tas från den nya bankskatten, meddelade partiets ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson. SD och S lanserade denna skatt samma dag under Almedalsveckan och Miljöpartiet slöt upp bakom förslaget. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit en "tillfällig" bankskatt.
Skatten i S-SD-MP-modellen är tänkt att inbringa fyra miljarder kronor per år. Socialdemokraterna hade dock tidigare lovat bort 1,1 miljarder av dessa pengar till mindre barngrupper i förskolan. En bankskatt på fyra miljarder ska alltså betala för löften på hittills 4,6 miljarder.
600 miljoner minus på den beräkningen är dock det lilla bekymret med upplägget. Ett betydligt större är sabotage av en tilltänkt skattereform som Företagsskattekommittén lagt fram. Bolagsskatten skulle sänkas från 22 till 16,5 procent. I utbyte skulle möjligheten till skatteavdrag för räntebetalningar tas bort. Eftersom bankerna skulle gynnas av reformen föreslogs en särskild bankskatt. Totalt sett skulle dock nivån på statens skatteinkomster brutto vara oförändrad.
S, SD och MP har struntat i helheten för att i stället plocka ut bankskatten som nu betalar för deras vallöften. Framför allt Socialdemokraternas inställning riskerar därmed att stjälpa en reform som skulle förbättra likformigheten i beskattningen, stänga kryphål, förbättra effektiviteten i svensk ekonomi, stärka Sveriges konkurrenskraft.
Förespråkarna av extra beskattning av banker menar att dessa gör stora vinster och kan gott beskattas hårdare än andra branscher. Det är en felsyn av tre skäl. För det första har staten på senare tid höjt kraven på kapitaltäckning i bankerna, vilket förstärker stabiliteten i finanssystemet men ger även bankerna mindre pengar att låna ut och minskar vinsterna. För det andra riskerar den extra bankskatten att till slut betalas av bankernas kunder i form av sämre in- och utlåningsvillkor. För det tredje är banker inte vilken verksamhet som helst. De är ekonomins blodomlopp och bör hanteras varsamt, eller åtminstone inte framställas som en aldrig sinande inkomstkälla för staten.