Det är lätt att tänka på barnäktenskap som något som förekommer i fjärran länder. I Afghanistan, Jemen och Etiopien. Men det drabbar också flickor i Sverige. Fortfarande.
I veckan rapporterade Sveriges Radio om ett asylsökande, gift par som i somras kom till Sverige. Problemet var att den ena parten är ett barn, en 14-årig flicka, och den andra en vuxen, 21-årig man. Trots det fattade Migrationsverket först beslut om att paret skulle bo tillsammans och sedan erkände Skatteverket äktenskapet. Det är djupt oroväckande.
Justitierådet Göran Lambertz ledde den utredning vars slutbetänkande "Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap" i maj 2012 lämnades över till den dåvarande alliansregeringen. Det dröjde sedan till juli 2014 innan en ny, skarpare lagstiftning fanns på plats. Brottet "äktenskapstvång" infördes i brottsbalken och möjligheten för personer under 18 år att söka dispens för att ingå äktenskap i Sverige avskaffades. En lucka lämnades dock för tvångs- och barnäktenskap ingångna utomlands och innan någon av parterna hade svensk anknytning.
Medan det tidigare krävdes "särskilda skäl" för att ett sådant äktenskap skulle godkännas, ändrades formuleringen i den nya lagtexten till "synnerliga skäl". Begrepp som dessa är alltid luddiga och bland andra har Svenska FN-förbundet varit mycket kritiska till att samtliga kryphål inte tätades.
Det är upp till svenska myndigheter att tolka och skapa praxis för vad som ska bedömas som "synnerliga skäl". Fallet med den 14-åriga flickan och den 21-åriga mannen visar hur snett det kan gå. Visserligen annullerades äktenskapet senare, eftersom flickan är under 15 år, och Per Skogh på Skatteverkets rättsavdelning säger till Sveriges Radio att erkännandet var fel och berodde på "ett misstag". Inget litet misstag, heller. När en vuxen har samlag med en person under 15 gör denna sig skyldig till våldtäkt mot barn.
Den här typen av grova feltramp skulle dock knappast kunna ske om lagstiftningen hade varit heltäckande. Dessutom kan man fråga sig hur utfallet skulle ha blivit om det rörde sig om, säg, en 16-årig flicka och en 50-årig man. Hur skulle "synnerliga skäl" då definieras? Vilka orsaker kan möjligtvis finnas för svenska myndigheter att sanktionera en i grunden så ojämlik och för barnet ogynnsam relation?
Av flera anledningar vore det önskvärt att den nya regeringen förbjöd barn- och tvångsäktenskap i alla dess former. För det första bör barnperspektivet alltid sättas främst. För det andra är det en viktig jämställdhetsfråga eftersom det främst är flickor som berövas den självklara rätten till sin egen frihet, kropp och sexualitet genom den här typen av äktenskap. För det tredje är det beklämmande att olika grader av skydd fortfarande gäller för barn som är födda i Sverige och för dem som har kommit till Sverige under ett senare skede av sitt liv.