Vittnesmål från dödsmisshandeln i Helsingborg i söndags har sipprat ut i medierna. En makaber bild framträder i Aftonbladet: Några personer slår ner mannen, en Djurgårdssupporter, och fortsätter slå och sparka honom i flera minuter till dess att det hela är fullbordat.
Helsingborgs Dagblad har tecknat en detaljerad bild av händelserna i helgen. Bortsett från söndagens mord tycks den värsta incidenten ha ägt rum i lördags på krogen The Headless Swan. En grupp Djurgårdshuliganer ska ha angripit restauranggästerna och till synes urskillningslöst slagit, sparkat och huggit folk. Flera personer fick föras till sjukhus med allvarliga skador.
Vad får vissa människor som samlas kring fotbollen att bete sig på detta sätt? Och vad kan göras för att motverka det?
En ofrånkomlig baksida av passionen för idrotten. Destruktiv gruppdynamik. Perverterad manskultur. Supporterklubbars slapphet mot våldsverkarna. Otillräckliga befogenheter hos polisen.
Alla dessa faktorer har lyfts fram nu liksom vid tidigare debatter efter grova våldsutbrott i samband med framför allt fotbollsmatcher. Alla är viktiga pusselbitar för förståelsen av detta fenomen.
Men så satte justitieminister Beatrice Ask (M) fingret på en aspekt som nog är viktigare än alla de ovan nämnda tillsammans: Alkoholen. Att få ner alkoholkonsumtionen skulle vara det mest verkningsfulla i det kortare perspektivet, menade justitieministern.
Och egentligen borde detta vara självklart. Brottsförebyggande rådets genomgång av våld i offentlig miljö visar att vid 70 procent av misshandelsfallen då våld brukats mot obekanta har gärningspersonen varit berusad. Björn Erikssons utredning av våld i samband med idrottsevenemang, som presenterades förra året, visar ett tydligt samband mellan alkohol (och andra droger) och våld.
Men såväl staten som delar av idrottsrörelsen har inte dragit några slutsatser av detta. Trots ett direkt uppdrag från regeringen att analysera alkoholens inverkan och trots det påvisade sambandet, uttrycker Eriksson i sin utredning uppgivenhet inför alkoholen. Några radikala grepp är han inte intresserad av. Denna passus sammanfattar attityden: "Vad avser publika arrangemang på högsta elitnivå har dock alkoholservering kommit att bli ett accepterat inslag inom flera sporter. På denna punkt torde det vara svårt att vrida klockan tillbaka."
Flera fotbollsklubbar sponsras av bryggerier. Klubbar, supporterkulturen och alkoholnäringen lever i en symbios där alkohol ses som en självklar del av upplevelsen.
Men det finns avvikande röster. Helsingborgaren, tidigare landslagsspelaren och numera fotbollstränaren Henrik Larsson var det på spåren redan i söndags. Han ifrågasatte om krogarna ska vara öppna vid sådana högriskmatcher.
Att stänga krogarna då är en början. Att minska krogtätheten runt idrottsarenor borde vara självklart. Tydliga signaler från idrottsklubbar och idrottsprofiler att idrott och alkohol inte hör ihop, vore välkomna.
En fullständig torrläggning är omöjlig vare sig här eller i samhället i stort. Men det måste gå att dränera åtminstone delar av det alkoholträsk som nu omger idrotten.