Det har skett en ökning i antalet orosanmälningar till socialtjänsten i Katrineholm som rör hedersrelaterat våld. Det berättade Linda Qvarnström, avdelningschef på socialförvaltningen, i Katrineholms-Kuriren förra veckan.
Nämndordförande Marie-Louise Karlsson (S) har samma bild. I det fallet handlar det om akuta omhändertaganden som socialnämnden beslutar om. Även dessa ska ha ökat.
Det går inte att entydigt säga om ökningen beror på att hedersförtrycket i kommunen har blivit mer omfattande eller om myndigheter och allmänhet har blivit bättre på att upptäcka och slå larm. Möjligen kan det vara en kombination. Hedersfrågan diskuteras mer och antalet människor i Sverige som kommer från länder med hedersnormer är större än tidigare.
Under alla omständigheter talar utvecklingen för att myndigheter och rättsväsende behöver växla upp i arbetet med detta problem.
En åtgärd som gärna lyfts fram är skärpta straff för brott med hedersmotiv. Detta bör inte uteslutas. Straffskalor kan alltid ses över. Samtidigt gäller det att inte överfokusera på den typen av lättköpta grepp. Innan den typen av lagändringar görs bör man ha en klar uppfattning om huruvida straffskärpning faktiskt avskräcker från dessa brott eller gör det lättare att bekämpa dem.
Dessutom är handlingar som håller för åtal och fällande dombara toppen avisberget. Betydligt fler kontrollerande beteenden, som kan upplevas som mycket obehagliga och hotfulla för den som drabbas, når aldrig upp till lagens krav för straffbarhet. Här blir straffskärpning enbart ett slag i luften.
Betydligt större kraft bör därför läggas på att upptäcka hedersförtryck och skydda de utsatta. Det kan handla om att oftare använda kontaktförbud, bli bättre på att erbjuda skyddat boende, ha beredskap för snabbt omhändertagande av minderåriga liksom att ställa rätt frågor till dem som man misstänker är drabbade.
Om politiken prioriterar åtgärder som först och sist signalerar handlingskraft och vars främsta syfte är att skapa politisk konflikt, flyttas fokus från sådant som faktiskt gör nytta. Förslag på skärpta straff kan höra till den kategorin. Krav på slöjförbud på minderåriga gör det definitivt. Förutom att stå i konflikt med viktiga friheter reducerar det hederproblemet till en muslimsk fråga som enbart drabbar unga kvinnor. Det förstärker schablonbilder och kan göra det svårare att upptäcka hedersförtryck i andra folkgrupper, liksom sådant som riktas mot män och äldre personer.
Verkningsfull bekämpning av hedersförtryck handlar om grådaskigt arbete som noggranna kartläggningar av problemet på lokal nivå, bättre utbildning för poliser och socialsekreterare, mer frekvent användning av lagstiftning som skyddar, större tillgång på boenden, bättre bevisinsamling och utökad kapacitet i rättsväsendet för attutreda och lagföra.
Det är inte alltid de mest uppseendeväckande åtgärderna som är de mest effektiva. Ofta är det precis tvärtom.