Redan i dag har dock företag inom kunskapsintensiva och högteknologiska branscher många gånger svårt att finna rätt personal.
Inom IT-sektorn råder även brist på jämställdhet. För yrkeskategorierna programmerare och systemerare uppgår andelen kvinnor till blott en femtedel. I ett reportage i torsdagens DN kommenterar Jan Gulliksen, som leder regeringens så kallade Digitaliseringskommission, den siffran på följande sätt: "Det här är en bransch där det finns arbetstillfällen och som Sverige behöver satsa på för att stärka och upprätthålla vår konkurrenskraft. Men för att lyckas med det måste vi rekrytera fler kvinnor."
Anne-Marie Franson, förbundsordförande för branschorganisationen IT- och telekomföretagen, är inne på samma linje. På bara några års sikt uppskattar hennes organisation att tiotusentals IT-proffs kommer att saknas, varför det är avgörande att få in fler kvinnor. Gulliksen och Franson är överens om att det behövs satsningar redan på grundskolenivå för att kunna fånga upp flickor med IT-intresse.
Samtidigt vet vi att kvinnor i dag har högre betygsgenomsnitt än män – och att en större andel kvinnor har högskoleutbildning. En oroväckande utveckling har dessutom synts i Pisa-undersökningarna, där pojkarnas resultat har sjunkit allra mest och snabbast. I Pisa 2012 låg könen på ungefär samma nivå i matematik, fast i naturvetenskap klarade sig flickorna för första gången bättre och gällande läsförståelse var skillnaden milsvid, till flickornas fördel.
Allt detta visar på vikten av normkritiskt arbete i skolan. Den utbredda antiplugg och antiläskulturen bland pojkar måste brytas. Flickor måste samtidigt uppmuntras till att våga ta för sig inom, och intressera sig för, nischer som män och pojkar gärna gör anspråk på – exempelvis just IT och det tekniska området generellt. Betydelsen av att få till stånd ett skolsystem där talang tas till vara, kan växa och utvecklas går inte att överskatta.
För att tillgodose företagens efterfrågan på specialistkompetens behöver Sverige och svensk arbetsmarknad även vara attraktiva nog för att kunna locka till sig experter utifrån.
Gällande arbetskraftsinvandringen från tredje land (utanför EU) gick år 2014, enligt migrationsverkets statistik, närmare 30 procent av arbetstillstånden till data- och IT-specialister. Totalt lockade dessa yrkesgrupper då 3 428 personer till Sverige. Jämfört med 2013 har antalet dock minskat med över 20 procent.
Utmaningar saknas med andra ord inte för ett Sverige i stort behov av talang och kompetens.