En fotbollsdomare fick Zlatan Ibrahimovic att surna till i en match mellan PSG – Paris Saint Germain – och Bordeux. Det har blivit halvt om halvt världsnyhet. Franska politiker har braverat med att skälla på denne utlänning som utan tvekan höjt nivån i fransk elitfotboll, men inte ändrat just något i frekvensen av franskt struntprat.
Zlatan hade innan stundens ilska lagt sig, och utan att vända sig till någon mikrofon, sagt ett par hårda ord om domare och domslut, och lagt till något om ett "skitland" som inte var värt att ha ett lag som PSG. Det var ju inte så lyckat, han fick be om ursäkt. Men det var inte värt att bli världsnyhet, innan franska politiker började visa hur Zlatans omdöme på annat sätt kan ha mer grund.
Den såvitt känt bästa förklaringen till intermezzot har motståndarlagets målvakt, som utan tvekan gjorde det regelbrott domaren inte blåste för, något Zlatan uppfattade som ett felaktigt domslut. Målvakten, Cédric Carrasso, hade bilden att domaren alldeles innan kunde blåst frispark för något en PSG-spelare gjorde, och som Zlatan nog inte såg. Då Bordeaux fått fördelen att ha bollen kvittade domaren förseelserna och lät spelet fortsätta. Att Zlatan blev sur var förklarligt men berodde på missförstånd, menar motståndarmålvakten.
Så enkelt kan det vara. Så det kunde fått stanna vid små notiser på sportsidor.
Men nu hände det i Frankrike, och i Frankrike finns det nyfascism med lång, djup och mörk tradition från Dreyfusaffärens, eldkorsarnas, Vichydiktaturens och den moderna Le Pen-agitationens hundraåriga gnat och hets mot utlänningar och minoriteter.
Le Pen den äldre – den illa beryktade antisemiten, diktaturkramaren och grundaren av Front National – har numera i partimonarkins anda överlämnat rörelsen till Le Pen den yngre, Marine.
Hon gjorde som vanligt, tog tillfället att hacka på utlänningar och gjorde ett propagandistiskt utspel om att Zlatan borde lämna Frankrike om han inte älskade landet.
Här är det läge att påminna om några av de mest bekanta orden ur Matteusevangeliets Bergspredikan, om hycklaren som så gärna vill se flisan i medmänniskans öga men inte vill märka bjälken i det egna ögat.
Hycklaren är partiledare Le Pen, hon som själv inte älskar Frankrike mer än att hon i stället för fransk frihetstradition ställer sig på Kremls och Putins sida. Dessutom har hon som långvarig vana och politisk strategi att i lika delar fördöma demokratiernas samarbete och många av Frankrikes egna invånare, som har släkt och rötter i andra länder.
I det ena och det andra liknar hon svenska SD, som är enkelspåriga på likartat sätt och som i EU-parlamentet sällat sig till den Putinstödjande extremhögern.
På ett tredje sätt också förresten: Nu styrande SD-ledare, Mattias Karlsson, har ju utmärkt sig med att ifrågasätta om målkungen från Malmö är riktigt svensk.
Extremhögerns sätt att prata är som bjälken, Zlatans förflugna ord är som flisan.
Om Zlatan tröttnar på Frankrike är det dock begripligt. Men större orsak bör vara arbetsgivaren. Statsbolaget som äger PSG tillhör Qatar, som skaffat sig fotbolls-VM på sätt som är möjligt i FIFA – och som bygger arenor med nepalesiska gästarbetare i näst intill träldom. Efter att han tidigare sluppit från Berlusconi som ägare av Milan har han skäl att åter dra vidare.
Om SD:s nyfascistiska storkusiner då tycker att fransk fotboll blir snyggare utan Zlatanmål belyser det bara hur inskränktheten skadar även de inskränkta.