Bostadsbrist kan vända sörmländskt plus till minus

En växande befolkning är bra för en kommun. För att se det räcker det att tänka på motsatsen.

Ledare2014-03-08 04:00
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

En ihållande minskning av befolkningen betyder mindre pengar i kommunkassan, tomma bostäder, överkapacitet och övertalighet i kommunens organisation, uppsägningar, försämrad kvalitet i den offentliga servicen. Och så vidare i en nedåtgående spiral.

Många svenska kommuner vet vad det innebär. Eskilstuna var där men vände trenden för några år sedan och nådde 100 000 invånare i veckan. Flen är på väg att få pilen att varaktigt peka åt rätt håll. Förra året ökade kommunens befolkning med nästan en procent.

Hela Sörmland växer. Under 2013 hade åtta av länets nio kommuner – undantaget är Gnesta – en befolkningsökning. Och tvärt emot en vanlig föreställning väljer fler stockholmare att flytta till Sörmland än omvänt. Södermanland är det enda länet i landet med en nettoinflyttning från Stockholms län.

Men sörmlänningarna får slå sig för bröstet lite varsamt. Mycket av den positiva utvecklingen kan tillskrivas närheten till Stockholm i kombination med attraktiva boendemiljöer, ett lägre prisläge än i huvudstaden och avsaknad av storstadsstressen.

Allt detta har sörmlänningarna ett begränsat inflytande över.

Sedan finns det faktorer där de sörmländska beslutsfattarna kan agera mer handfast. Och där är det bekymmer. Bostäder är en sådan central fråga. Det byggs alldeles för lite i Sörmland, ett problem vars konsekvenser för befolkningsutvecklingen redan syns. Gnestas minus förra året måste uteslutande tillskrivas bristen på bostäder i kommunen. Om inget förändras snart kommer plus vändas till minus på fler håll i Sörmland.

Länets politiker är väl medvetna om problemet. Men de gör ytterst lite för att lösa det. Hösten 2012 arbetade en bostadsberedning, på initiativ av länsstyrelsen, fram en rad förslag som skulle öka byggandet i Sörmland. Ett var att de olika kommunala bostadsbolagen gör gemensamma upphandlingar när de bygger nytt. Sådant görs redan på flera håll i landet. Ett annat förslag var att byggare får lång avbetalningstid vid köp av mark, alternativt att kommunen behåller marken i sin ägo men upplåter den med tomträtt. Allt detta pressar byggkostnaderna.

Men sedan förslagen presenterades har lite eller ingenting hänt. Ett par arbetsgrupper med kommunpolitiker och folk från byggföretag jobbar utan större entusiasm, att döma av tystnaden kring dem. Och vad finns det att utreda under så lång tid? Färdiga och beprövade förslag finns redan. Det som behövs är handlingskraft.