Vapenbrott är inte bara att en del knarklangare eller smågangstrar går omkring med pistoler, och ibland skjuter varandra. Även om mord och annat dödligt våld inte ökat, har just brott med skjutvapen i konflikter mellan kriminella blivit vanligare. Särskilt gäller det Göteborg och Malmö. Men även i Eskilstuna har det hänt.
Detta präglar lagrådsremissen om vapenlagstiftningen från Beatrice Ask (M). Men perspektivet är för snävt. Skjutvapen i kriminella gäng är inte den enda faran.
Massmordet i Norge utfördes av en man med halvautomatiskt kulgevär. Han hade fyllt sitt sinne med det slags propagandafantasier om förrädiska politiker som sprids vitt och brett inom europeisk brunhöger, även i Sverige. Att politiska extremistorganisationer kan försöka beväpna sina hårdare anhängare är en risk det inte heller går att bortse från.
Hade Beatrice Ask tagit de frågorna på det allvar de förtjänar hade fler förslag funnits med i det som sändes till lagrådet i går. Men en punkt bör i alla fall – fast det inte sägs i justitiedepartementets text – vara bra för att motverka extremistorganisationer som samlar på sig vapen. Införandet av "synnerligen grovt vapenbrott" lyfter straffskalan upp till sex år när det gäller ett större antal vapen, även då ingen kan bindas till smugglingen, där straffskalan redan förut är sådan.
Det kan tyckas att antidemokratiska våldsorganisationer träffas av terroristlagstiftning och av straffet för "väpnat hot mot laglig ordning", där skalan går till tio år. Men att i tid kunna bevisa uppsåtet är då inte alltid så lätt. Att det ses strängare på alla något större samlingar av illegala vapen bör underlätta förebyggandet av grova, ideologiskt motiverade våldsbrott.
Beatrice Asks andra ändringar i straffskalorna har troligen mindre betydelse, även om de kanske kan få viss verkan mot en del kriminella. Viktigare i den delen är att kriminella gäng lever av brott som knark- och alkohollangning, utpressning och annat som ger pengar. Effektivt polisarbete mot detta leder till att vapen också upptäcks. Orsaken till förekomsten av smågangsterpistoler angrips.
Illegala vapen är vanliga vid brott. Lagliga vapen med licens innebär som regel ingen fara. Men det betyder inte att civila ska kunna inneha hel- och halvautomatiska vapen som hör hemma i militären. De är ytterst farliga i händerna på en terrorist som norrmannen Anders Behring Breivik.
I Sverige ska det inte vara möjligt att som Breivik ha licens på ett sådant vapen för jakt. Men det har delats ut sådana licenser för en del tävlings- eller lekskytte. Följdriktigt fanns i utredningen förslag att licensbelägga lösa magasin, och att ta bort alla tillstånd för automatiska och halvautomatiska vapen som kan laddas med mer än sex skott åt gången. De förslagen har regeringen lagt åt sidan. Varför?