I går hölls riksdagsårets första partiledardebatt. Men insatser från partiledare utanför riksdagen var lika intressanta som drabbningen i kammaren.
Ebba Busch Thor (KD), som själv saknar riksdagsplats, efterlyste i en DN-intervju allianssamtal som ska utmynna i att de fyra partierna så småningom lägger fram en gemensam budgetmotion.
De övriga borgerliga partiledarna avvisade det. Jan Björklund gjorde det tydligast, under riksdagsdebatten, i ett replikskifte med Jimmie Åkesson (SD). Åkesson erbjöd, liksom under debatten i Agenda i söndags, hjälp till att fälla regeringen. FP-ledaren tog avstånd från linjen att skapa politiskt kaos och från SD:s parasiterande förhållningssätt till andra partiers politik.
Sverigedemokraterna har nämligen lovat att rösta på en gemensam borgerlig budget, i princip oavsett vad den innehåller, för att sänka regeringen. Och så har SD sagt att det kommer att göra mot varje minoritetsregering som inte går partiet till mötes i invandringspolitiken.
Under Busch Thor har Kristdemokraterna profilerat sig med hård opposition mot regeringen och med klassiska konservativa ställningstaganden där mer restriktiv invandringspolitik ingår.
Men nu är det själva uppträdandet från Busch Thor som är bekymmersamt. Vid sitt tillträde som partiledare lovade hon att respektera Decemberöverenskommelsen. Det har också varit hennes och partistyrelsens linje i den interna striden i KD.
Strax före partiets riksting, där frågan skulle avgöras, meddelade Busch Thor plötsligt att hon kunde leva med vilket beslut som helst. Hon tog alltså inte strid för sin linje och uppmanade indirekt rikstinget att rösta mot partistyrelsen. När så skedde och Decemberöverenskommelsen upplöstes intog Busch Thor den ståndpunkt som ligger längst bort från överenskommelsen. Nu skulle de borgerliga partierna aktivt arbeta för att fälla regeringen.
I går ställde hon en offentlig inbjudan till de borgerliga partiledarkollegorna, av allt att döma utan föregående samtal om saken med dem, och utan att ha ett beslut om det ens i KD:s partistyrelse.
Anders Sellström, distriktsordförande i Västerbotten och ledamot i partistyrelsen, berättar att han inte visste något i förväg.
– Jag blir lite fundersam och undrar vad det är som händer. Det finns frågetecken för mig, sa han till TT i går.
Soledad Henriquez, partistyrelseledamot från Örnsköldsvik, säger till TT att Busch Thors utspel strider mot det som partiet tidigare har bestämt, att tills vidare lägga fram en egen partimotion.
Så fungerar alltså Ebba Busch Thor. Hon byter med lätthet åsikt i en tung politisk fråga. Hon tar sina tilltänkta samarbetspartners med överraskning. Hon förankrar inte ett viktigt beslut i sitt eget parti.
Hon spelar med i de politiska extremisternas spel och saboterar oppositionsarbetet. Alltså den opposition som inte handlar om att gå bärsärk, utan som består av kritik och presentation av alternativ. Nu flyttade KD-ledarens solonummer fokus från den sakpolitiska debatten i riksdagen till maktspelet. Dessutom fick hon Alliansen att se väldigt splittrad ut – vilket må vara hänt, men kan knappast ha varit Busch Thors syfte.
I sin första riktiga prövning som partiledare har Busch Thor uppträtt omdömeslöst och politiskt omoget.