Ledare: Dags att dissa dieseln?

Bilindustrin uttrycker bestörtning över uppgraderingen. Den hävdar tvärtom att farlighetsgraden ska skrivas ned, med motiveringen att partikelreningen är mycket mer effektiv i dag jämfört med för tio år sedan. En ny, miljöklassad dieselbil har cirka 90 procent lägre partikelutsläpp än en gammal diesel.

Många privatbilister har också surnat till. De har först uppmuntrats på olika sätt av staten att köpa dieselbil och därmed invaggats i tron att de gjort något bra. Vad gäller utsläpp av växthusgaser så har de också gjort det, men medan världen fokuserat på klimat- och miljöpåverkan så tycks hälsoeffekterna ha kommit i skymundan. WHO:s farlighetsuppgradering borde dock inte komma som någon överraskning. Redan för fyra år sedan varnade forskare för dieselavgasernas negativa effekter på hjärta, hjärna och andningsorgan.

Hela debatten om dieselavgasernas farlighet hade blivit enklare om det bara hade funnits en sorts diesel. Men det gör det inte. Det finns "vanlig" diesel, som utvinns ur olja. Sedan finns det syntetisk diesel, som tillverkas från biogas eller förgasningsprodukter av biomassa, och biodiesel som framställs ur vegetabiliska oljor eller djurfett. Och man kan inte heller stirra sig blind på utsläppen som blir när slutprodukten används. En stor del av de traktorer, entreprenadmaskiner och lastbilar som används för att producera och transportera de två senare varianterna av diesel saknar partikelfilter, vilket förstås måste tas i beaktande - även om förhöjda och hälsovådliga halter av exempelvis kväveoxider främst är ett storstadsproblem.

Ambitionen att hitta alternativa drivmedel till bensin är helt rätt. Man kan inte bara titta på hur alternativen kan tänkas påverka klimatet. Det finns andra faktorer också, vilket WHO nu tydligt satt fingret på. För till syvende och sist handlar det om människans överlevnad. Riskerar hon att dö i lungcancer är det svårt att glädjas åt att hon kan ha gjort något bra för klimatet genom att köra dieselbil.