Det var inga roliga nyheter som patienter i Sörmland fick läsa i tidningen i dagarna. En del av de vårdplatser som hölls stängda under sommaren kommer att förbli stängda. Hur många är ännu oklart men 180 sommarstängda vårdplatser av 518 ger en uppfattning om fallhöjden.
Vårdchefernas förklaring är brist på sjuksköterskor. Det problemet är Landstinget Sörmland inte ensamt om. Så ser det ut i hela landet. Men tidningens jämförelse med grannlandstingen visar att bekymren här är större än på andra håll. Sörmland har tvingats hålla en betydligt högre andel vårdplatser sommarstängda än Västmanland, Örebro och Östergötland. Även överbeläggningarna är i särklass störst i Sörmland.
Något gör att sjuksköterskor inte lockas till den sörmländska vården. Vad beror det på? Det de flesta spontant tänker på är lönerna. De är förhållandevis höga här. 2013 gjordes ett stort lönelyft för landstingets sjuksköterskor med 8,6 procent i genomsnitt. Enligt Vårdförbundets sammanställning är medellönen för en sjuksköterska för närvarande högre än i Sörmland bara i Stockholm, Uppsala och Örebro.
Men skillnaderna i lön mellan de 21 landstingen är inte så väldigt stora, bemanningsföretagen och norska vårdinrättningar kan betala mer och arbetstrivsel handlar inte bara om lön.
Huvudskyddsombudet säger i tidningen om svårigheter att nå fram till cheferna, om mer vårdkrävande patienter och om ett högre tempo på avdelningarna. Det sista är viktigt. För få vårdplatser, större påfrestning på personalen, sämre trivsel, svårighet att rekrytera sjuksköterskor, vilket tvingar fram vårdplatsminskning är en ond cirkel.
Det betyder också att stängning av vårdplatser inte kan vara god ekonomi. Hyrsköterskor är dyra. Och så tänker heller inte de ansvariga. Nu stänger de för att de måste, inte för att spara pengar.
Men så har det inte alltid varit. Den stora neddragningen av vårdplatserna 2011 var en del av ett sparprogram. Att det var ett misstag förefaller åtminstone politikerna, även de som fattade beslutet, vara överens om nu i efterhand.
Det är bra. Mindre bra är att dessa majoritetspolitiker i sin iver att reparera det gamla misstaget har ställt löften utan täckning. Både Socialdemokraterna och Folkpartiet gick till val på att öka antalet vårdplatser. S talade om 40 nya platser under mandatperioden, FP sa 100. Alltså från den nivå dit de hade dragit ner dem under den förra mandatperioden. Nu är beskedet från tjänstemännen att landstinget måste stänga platser, inte öppna nya.
Om vårdplatserna ska stängas permanent måste de folkvalda fatta det beslutet. I samband med den behandlingen kan de mångåriga majoritetspartierna Socialdemokraterna och Folkpartiet förklara hur det kommer sig att de i valet, i en central vårdfråga, lovade något som de uppenbarligen inte kan hålla. Eller har de tänkt vända det på tre år?