Ăven trubbiga mĂ„tt kan ibland visa pĂ„ nĂ„got tĂ€nkvĂ€rt och bekymmersamt. Det borde inte vara sex av nio sörmlĂ€ndska kommuner som till Boverket uppger sig ha för fĂ„ bostĂ€der för funktionshindrade. Bland de sex finns alla lĂ€nets stĂ€der utom Katrineholm.
De har svarat i Boverkets Ärliga enkÀt om lÀget pÄ de lokala bostadsmarknaderna, och Sörmland avviker inte mycket frÄn resten av landet. LÀget Àr snarare likartat pÄ de flesta hÄll. Ett stort antal kommuner har lÀmnat svar som liknar de frÄn Eskilstuna, Flen, Nyköping, Oxelösund och StrÀngnÀs. Svaren Àr ocksÄ likartade för sÄvÀl gruppboenden som servicebostÀder.
Det handlar hÀr frÀmst om personer med sÄ mycket funktionshinder att eget boende i en vanlig lÀgenhet eller en villa inte Àr ett tryggt eller ens ett möjligt alternativ. För en del Àr behovet av stöd enligt LSS-lagen mycket stort. Andra har som barn, och ibland Àven sedan de blivit vuxna, vÄrdats av förÀldrar, och de behöver för att kunna flytta hemifrÄn ett boende med en anpassad omsorg.
De Àr en liten grupp, utan röststarka organisationer som trycker pÄ. Behoven Àr vÀxlande beroende pÄ hÀlsa och funktionshindrens art, och det Àr skilda slags boenden som behövs. Det finns inte en enhetlig form som kan passa de flesta. Boverkets enkÀt Àr en pÄminnelse om att det gÀller att vara uppmÀrksam pÄ frÄgan i kommunpolitiken. Men den sÀger inget om vad som i den enskilda kommunen bör göras i första hand.
Det finansdepartementet i början av förra mandatperioden drev igenom om Ätstramningar i stödet för funktionshindrade inom LSS-verksamheten resulterade i en hel del kostnadsövervÀltring frÄn statliga FörsÀkringskassan till olika kommuner. Det ligger nÀra till hands att detta försvÄrade kommuners ÄtgÀrder inom andra delar av omsorgen för funktionshindrade, exempelvis boendet.
Antalet kommuner som till Boverket uppgav att det hos dem fanns för fÄ sÄdana bostÀder ökade efter 2014 frÄn cirka 130 till mellan 160 och 170. Att de 2020 i stÀllet var 144 kan tyda pÄ att en viss förbÀttring ÀndÄ Àr pÄ vÀg, Àven om mÄttet Àr och förblir trubbigt. Inom det hÀr omrÄdet finns inte heller ett snabbt vÀxande behov som beror pÄ befolkningens Äldersutveckling.
Vi Ă€r nu i en period med snabbt ökande antal Ă€ldre över 80 Ă„r, som gör att nybyggda sĂ€rskilda boenden för sjukliga Ă€ldre Ă€r en högt prioriterad frĂ„ga i en lĂ„ng rad kommuner. DĂ€r finns det ocksĂ„ starka opinioner och organisationer, samt ett stort intresse frĂ„n företag att delta. Ăven för Ă€ldres sĂ€rskilda boenden ser mĂ„nga av svaren pĂ„ Boverkets enkĂ€t ut att tyda pĂ„ brist och utbyggnadsbehov. Men risken att en sĂ„ tung frĂ„ga, dĂ€r mĂ„nga driver pĂ„, blir borttappad Ă€r inte stor.
För svÄrt funktionshindrades gruppboenden och serviceboenden Àr det tvÀrtom. Risken Àr större att det gÄr för lÄngsamt och att tunga bördor pÄ anhöriga blir tyngre med Ären.