De verkliga pensionerna Àr bÀttre Àn mytologins elÀnde

Lars Heikensten, tidigare riksbankschef, leder numera Finanspolitiska rÄdet, som just publicerat en vÀlgörande uppröjning bland missförstÄnd och mytbildning om pensioner och de Àldres ekonomiska standard.

Lars Heikensten, tidigare riksbankschef, leder numera Finanspolitiska rÄdet, som just publicerat en vÀlgörande uppröjning bland missförstÄnd och mytbildning om pensioner och de Àldres ekonomiska standard.

Foto: Bertil Ericson / TT

Ledare2022-05-08 19:45
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

Den mest betydelsefulla frÄgan om de Àldres villkor Àr inte deras köpkraft, eller att pensioner skulle vara för lÄga. DÀr Àr det mycket bÀttre stÀllt Àn vad som ofta pÄstÄs.

Viktig och i hög grad resurskrÀvande Àr dÀremot en nödvÀndig utbyggnad av omsorg och vÄrd för de ofta multisjuka över 80 Är.

Som pÄ mÄnga omrÄden Àr det mest kritiska att rekrytera och behÄlla tillrÀckligt mycket personal. Personalbrist, inte brist pÄ arbetstillfÀllen, Àr det lÄngt större problemet för vÀlfÀrden och samhÀllsekonomin i stort.

VĂ€lfĂ€rd kommer ur arbete, och ur teknisk utveckling som ger ökad produktivitet. Skattesystem, utbildning, trygghetsförsĂ€kringar och annat behöver frĂ€mja arbetsinsatser. 

Detta krav Àr viktigt Àven för pensionssystemen. Det gÀller bÄde det stora statliga och avtalspensionerna som skapats av arbetsmarknadens parter.

Det ska löna sig att arbeta. Det ska inte vara som i det illa hopkomna regeringsförslag som nu riksdagsbehandlas, dĂ€r ett ”garantitillskott” kan orsaka att den som ökar sin arbetsinsats dĂ€rmed kan fĂ„ en nĂ„got lĂ€gre framtida pensionsinkomst. 

Den stora pensionsreformen pÄ 90-talet gjorde det statliga pensionssystemet mer stabilt och sjÀlvförstÀrkande. Genom inkomstpensionens övergÄng frÄn pris- till löneindexering blev ocksÄ pensionsinkomstens utveckling betydligt mer gynnsam Àn enligt tidigare ATP-regler.

Det finns mycket mytbildning om att pensionÀrerna fÄtt det sÀmre eller att pensionssystemet gett upphov till fattigdom. Att verkligheten Àr en annan och bÀttre har riksdag och regering just fÄtt en ingÄende redovisning av, frÄn Finanspolitiska rÄdet. Detta Àr ett statligt expertorgan, som numera leds av den i de flesta politiska lÀger mycket respekterade Lars Heikensten, tidigare bland annat riksbankschef och vd pÄ Nobelstiftelsen.

RÄdet har gjort en mycket grundlig genomgÄng av de svenska pensionÀrernas inkomstförhÄllanden och standardutveckling. Diskussionen bÄde inför valet och dÀrefter borde grundas pÄ denna klargörande redovisning:

Svenska pensionĂ€rers disponibla inkomster och deras pensioner har aldrig har varit sĂ„ goda som nu. I alla inkomstlĂ€gen har deras köpkraft ökat snabbare Ă€n den övriga befolkningens genomsnitt. 

Det utbredda talet om ”fattigpensionĂ€rer” Ă€r ocksĂ„ missvisande. Andelen materiellt fattiga bland pensionĂ€rer i Sverige Ă€r inte bara betydligt mindre Ă€n bland de övriga invĂ„narna. Den Ă€r dessutom lĂ€gst i hela EU.

PensionÀrer i allmÀnhet Àr inte en ekonomiskt utsatt grupp, skriver rÄdet, som ocksÄ konstaterar att pensionssystemet efter 90-talets reform i huvudsak har levererat i linje med de politiska mÄlsÀttningar som uttalades. Att den aktiva tiden i yrkesarbete inte ökat lika mycket som medellivslÀngden har ÀndÄ hÄllit ner den allmÀnna pensionen en del.

Det finns vissa frÄgor om framtidens pensioner som förtjÀnar att behandlas de kommande Ären. De handlar bland annat om att frÀmja ett lÀngre arbetsliv och en god hÀlsa, samt att fÄ in fler i det kompletterande pensionssparande som de flesta redan har i sina avtalsförsÀkringar.

Men nÄgot som inte bör göras Àr att flytta mÀngder av miljarder frÄn de unga i samhÀllet till de Àldre, för att dela ut pensioner utan motsvarande premier. En sÄdan felprioritering kan ocksÄ skada de Àldres levnadsförhÄllanden. Den kan styra skattemedel bort frÄn Àldreomsorg och frÄn andra personalkrÀvande men angelÀgna ÀndamÄl.