Demokrati stressar

Dyra PR-konsulter kan inte ersätta politisk fingertoppskänsla. Det visade sex partier i Landstinget Sörmland i går, när de tillsammans meddelade att de vill lämna arvodeshistorien bakom sig. Pressmeddelandet från S, FP, MP, KD, C och V (finns på landstingets hemsida) har ett stänk av antidemokrati.

Ledare2011-03-15 06:30
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Det är inte fel att majoritet och opposition kommer överens om en bättre samtalston än den som sörmlänningarna har bevittnat under allt för lång tid. Retoriken bör inte vara mer uppskruvad än att opponenten hör budskapet och politiker från olika läger kan se varandra i ögonen. (Inlägget från Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) på dagens debattsida är helt rätt.) Konflikterna över den sörmländska vården är heller inte större än att nästan alla partier kan komma överens med alla.

God samtalston och konstruktivt arbetsklimat är dock inte liktydigt med att den politiska makten sluter sig samman och att kritiken tystnar.

Men det är just den signal som gårdagens sexpartiutspel skickar. Partierna vill göra det ”möjligt för tjänstemän och politiker att känna arbetsro, utan stressfaktorer från skanderande ljud från burkar, nycklar och burop med plakatbudskap som ’makt, mums, mums’ och ’lägg ner landstinget’”.

Visst har landstingspolitikerna fått ta emot en del svepande, osaklig kritik under arvodesdebatten. Och om någon politiker och tjänsteman har blivit spottad på och knuffad i samband med protesterna utanför landstingshuset i Nyköping är det givetvis oacceptabelt.

Men de protestyttringar som beskrivs i pressmeddelandet är en del av demokratin. Den kan nämligen inte bestå enbart av artiga konversationer. Även burkskrammel, burop och ovederhäftiga plakatbudskap – samt medföljande stress och störd arbetsro hos företrädare för allmänna organ – ingår i det fria meningsutbytet.

De sex partiernas indirekta uppmaning till medier att sluta fokusera arvodesfrågan är i sin tur naiv och inte så lite fräck. De politiker som har undertecknat uttalandet vet givetvis bättre än någon annan att medierapporteringen var en förutsättning för en uppgörelse med den gamla arvodeskulturen.

Det faktum att en utredning har gjorts och att en politisk majoritet nu vill sätta punkt betyder inte att medier måste göra detsamma. Tvärtom är det en journalistisk plikt att kritiskt granska slutsatserna, följa den återstående rättsliga prövningen och undersöka om det finns fler stenar att lyfta på i denna historia.

Läs mer om