I måndags stängde den ryska energikoncernen Gazprom av sina gasleveranser till Ukraina. Eftersom naturgas till EU går genom samma ukrainska ledningar löser Gazprom det med att minska den mängd gas som pumpas ut, där minskningen ska motsvara Ukrainas andel.
Det bäddar för tvister och informationsstrider om vem som har rätt till gasen i ledningen. Om denna ukrainsk-ryska gasstrid följer samma mönster som de tidigare kommer Ryssland anklaga Ukraina för gasstöld. Ukraina kommer att kontra med att Ryssland i sin iver att straffa Ukraina av politiska skäl skadar sina gaskunder i väst.
Här ligger ett av problemen för denna ryska maktpolitik. Det är svårt att utöva den mot ett land som är så centralt för transporten av rysk gas till Västeuropa.
Och det finns fler omständigheter som försvagar Moskvas position. För det första finns nu en enad front mot Ryssland. Kremls politiska motiv är glasklara. Upprinnelsen till konflikten är inte bara Ukrainas omtvistade skuld för gasen utan även den rabatt som Ryssland gav till Ukraina i december men drog tillbaka efter maktskiftet i Kiev. Så mycket kostar det att gå emot Ryssland, ville Vladimir Putin säga.
Det pris som Ryssland inledningsvis krävde av det postrevolutionära Ukraina låg högt över det som tas ut från EU-länderna. Ukraina skulle betala 485 dollar per tusen kubikmeter gas mot exempelvis Tysklands 410 dollar.
Rysslands ockupation av Krim och dess militära aggression i östra Ukraina har också raderat ut det mesta av rysk goodwill i västeuropeiska huvudstäder.
För det andra står Ukraina bättre förberett i denna jämfört med tidigare strider. Mellan 2008 och 2013 halverade landet sina direktköp av naturgas från Ryssland – från 56 miljarder kubikmeter till 28 miljarder och planerade att minska det till under 20 miljarder i år. Bakom ligger såväl ukrainsk energiomställning, där exempelvis kol i ökad utsträckning ersatt naturgas i stålproduktionen, som energieffektivisering – även om det finns oerhört mycket kvar att göra där.
Ukraina har ingått avtal om återköp av rysk gas från Polen, Ungern och Slovakien. Även tyska energikoncernen RWE har under våren börjat sälja ursprungligen rysk naturgas till Ukraina. EU stöder och uppmuntrar sådana lösningar för energiförsörjning inom unionen och i dess grannländer som väg till ökat energioberoende.
Ukraina har satsat på egen utvinning av naturgas ur berggrund, så kallad skiffergas, samt ökat sin lagringskapacitet. I de nuvarande lagren finns omkring 14 miljarder kubikmeter naturgas som gör att landet klarar ett långt leveransstopp.
Men konflikten reser åter frågan om vikten av europeisk energiintegration, -effektivisering och -omställning som inkluderar Ukraina. Det är absolut nödvändigt för att Ukraina ska klara flerfrontskriget mot den östra grannen och för att den demokratiska världen ska kunna hålla trycket uppe mot Ryssland.