Problemet är att dessa dokument är undermåliga. Relevanta frågor ställs inte, de som ändå förekommer besvaras slarvigt och centrala slutsatser är gripna ur luften.
Fördelen med granskningen är den kronologiska genomgången där en sammanhållen bild av skeendena träder fram. Revisorerna konstaterar också några självklarheter, som att reglerna inte har följts.
Men där måste också det positiva omdömet sluta. Granskningen missar flagrant på fyra punkter:
1. Varför valde kommunstyrelsens ordförande Jens Persson (C) att anlita Peter Lundberg som konsult, i stället för att anställa honom? Persson hänvisar till enkelhet under en akut fas. Revisorerna konstaterar att en tidsbegränsad anställning hade varit oproblematisk och nöjer sig sedan med att kalla Perssons val ”svårförståeligt”.
Något svar ges alltså inte. Men så finns heller inte den frågan med bland dem som granskningen fick till uppdrag att söka svar på. Varför inte?
2. Hur tungt ansvar har Jens Persson? Så här skriver både Ernst and Young och kommunrevisorerna: ”Vare sig informationen från förvaltningen angående upphandlingsregler nådde kommunstyrelsens ordförande eller inte, så torde grundläggande upphandlingsregler vara basal kunskap för en högre chef och politiskt ansvarig i en offentlig verksamhet.”
Det är lätt att instämma i det om basal kunskap (i kommunrevisorernas skrivelse är ordet kunskap utbytt mot ”information”). Men meningens början antyder att det råder oklarhet om huruvida Jens Persson fick informationen från förvaltningen. Det är absurt. Att förvaltningen hade invändningar som nådde Persson redan 2009 torde stå klart. Och det finns inte tillstymmelse till tvivel om att han fick informationen 2010. Om det vittnar ett mejl från kommunens chefsjurist Oscar Arnell 20 december och ett mejl från biträdande kommunchef Kristina Zetterström 27 december förra året.
3. ”Finns det några vänskapsband som skulle kunna påverka anställningen?” frågas i granskningen. Näringslivschef Birgitta Blanck är liksom Jens Persson centerpartist. Hon är även tidigare chef för Nyföretagarcentrum där Perssons far är ordförande.
Revisorerna konstaterar den bindningen. De frågar Persson och kommunchef Peter Lundberg om vad som sagts dem emellan under rekryteringen av Blanck, tittar på rekryteringsgången och skriver följande: ”Då ingen kravprofil skapats går det inte att uttala sig om vilka kompetenser eller andra faktorer som haft betydelse vid anställningen. Några starka vänskapsband som har påverkat rekryteringen mellan den som rekryterat eller den som rekryterats verkar inte ha funnits.”
Avsaknad av kravprofil gör alltså att inget fel kan spåras. Det är bakvänd logik. Utebliven kravprofil i kombination med nära band mellan Persson och Blanck är själva problemet. Det borde ha kritiserats i skarpast möjliga ordalag. Nu avfärdas det hela närmast med en axelryckning.
4. Genomgången utmynnar i slutsatsen att upphandlingsrutinerna behöver förbättras. Det är en skenlösning. Rutinerna var det inget fel på. De tjänstemän som hade till uppgift att verkställa Jens Perssons och Peter Lundbergs beslut sade stopp och belägg. De arbetade fram lösningar som var korrekta i förhållande till lagar och regler. Persson och Lundberg struntade i dem.
Det finns saker som kommunens revisorer inte kan uttrycka i klartext, som att kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen har brustit i moral. Men det är ingen ursäkt för att i övrigt göra ett halvdant jobb och fylla granskningen med så mycket luft.