Det finns inga fria luncher – inte ens på Tiktok

Var hamnar och hur används den information som vi delar i sociala medier som Tiktok?

Var hamnar och hur används den information som vi delar i sociala medier som Tiktok?

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2023-03-27 18:58
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Regeringskansliet har gjort det, Försvarsmakten likaså. Förbjudit sina anställda att använda appen Tiktok. De är långt från ensamma. Flera svenska kommuner och regioner och har också valt att bannlysa appen. I Eskilstuna och Strängnäs finns det ännu inte något förbud, men man arbetar med frågan.

Tiktok är särskilt populärt bland unga. Mer än hälften av dem som är födda på 00-talet använder appen dagligen. De delar medvetet eller omedvetet med sig av information – om sig själva och sin omgivning. 

Tiktok, som ägs av det kinesiska bolaget Bytedance, samlar in användardatan. Det finns på goda grunder en misstanke om att den kinesiska staten kan ta del av informationen. 

Det finns inga fria luncher slog nobelpristagaren i ekonomi Milton Friedman fast. Det vill säga att någon alltid betalar priset för din lunch. Denna någon kan ibland vara du – även om du inte är medveten om det. 

Det är en tanke som är bra att ha i bakhuvudet när man använder olika sociala medier. De är gratis att använda, det finns en massa roliga funktioner och du hittar spännande människor och grupper att interagera med.

Men vem betalar egentligen notan? Hur används alla uppgifter om dig själv och andra som du lägger ut på plattformen? 

Användare av sociala medier fick anledning att fundera över dessa frågor både en och två gånger våren 2018. Då avslöjades det att företaget Cambridge Analytica samlat in personlig information om miljoner Facebookanvändare. Informationen användes bland annat i ett försök att påverka det amerikanska presidentvalet 2016. 

Nu finns det en oro att användardata som appen Tiktok samlar in kan ses och användas av den kinesiska staten. Det tycks som Tiktok samlar in ovanligt mycket data om sina användare. Data som företaget, genom flera chefer bland annat Christine Grahn, samhällspolitisk chef för Tiktok Norden, försäkrar inte lämnas ut till någon utanför företaget. 

Det finns anledning att skärskåda detta löfte. Sedan 2017 finns en kinesisk säkerhetslag som innebär att organisationer, andra relevanta organ och medborgare ska tillhandahålla staten nödvändigt stöd, hjälp och samarbete om den begär det. Kort och gott spionera för statens räkning. Industrispionage bedrivs i stor skala. 

I rapporten ”Statliga kinesiska påverkansoperationer mot demokratin i svenska kommuner” varnas särskilt för risken att Kina skadar demokratiska värden genom industrispionage, inhämtning av känsliga personliga data samt informationspåverkan. 

Därför drar allt fler myndigheter i nödbromsen rörande Tiktok. Risken är för stor för att låta bli.