Nyligen kom ett avgörande från EU-domstolen som kan få betydelse för svensk alkoholpolitik. Domstolen fastslog att Finland kan fortsätta med sina nuvarande regler för alkoholinförsel, där distansförsäljning från andra EU-länder är förbjuden.
Bakgrunden är en flera år gammal rättstvist där ett estniskt företag via webbplatsen "Alkotaxi" tog emot beställningar på nätet och sedan levererade alkoholen hem till kunden i Finland.
År 2007 fastställde EG-domstolen att ett förbud mot privatimport av alkohol strider mot EU:s direktiv för fri rörlighet av varor. Jämfört med Sverige har Finland sedan dess valt att mer strikt definiera villkoren för när privatimport accepteras.
I Finland är distansköp tillåtet, medan distansförsäljning inte är det. Skillnaden är att köparen/kunden själv måste ordna med transporten samt hantera skatteinbetalningarna vid distansköp. Vid distansförsäljning tar säljaren hand om detta.
Att EU-domstolen nu ger grönt ljus för det finländska förhållningssättet betyder att det kommer att bli krångligare för privatpersoner att importera alkohol från exempelvis Estland. Det är välkommet. På spritsajterna är marknadsföringen ofta aggressiv, med stark betoning på pris, olika kampanjer, och så vidare. Om själva beställningsproceduren dessutom består av endast ett par knapptryck finns en tydlig risk för att spontaninköpen och i slutändan konsumtionen ökar. Vidare går det inte att ta för givet ålderskontrollerna i samband med leverans sköts på ett bra sätt.
Till Hufvudstadsbladet säger Mikko Grönberg, bevakningsdirektör vid finska tullen, att man har avvaktat med att ta till kraftiga åtgärder mot distansförsäljningen, i väntan på avgörandet i domstolen. Enligt finska tullen har det blivit vanligare att köpa alkohol på webben – det handlar numera om "tiotusentals fall årligen".
I Sverige accepteras distansförsäljning. På Tullverkets hemsida står exempelvis: "Vid en distansförsäljning är det företaget som du köper alkoholen från som också ordnar med transporten hem till dig. I det fallet är det företaget som ska se till så att varorna blir beskattade i rätt ordning …".
År 2014 tillsatte den dåvarande regeringen en utredning med syftet att se över den privata införseln av alkoholdrycker. Där konstateras att "gränserna för det lagliga området" är otydliga.
Utredningen, som var klar i juli 2014, landar ändå i ett förslag om att distansförsäljning till privatpersoner fortsatt ska vara tillåtet. Säljaren, menar man, bör fortsättningsvis få ordna med transporten, under förutsättning att själva transportören är någon annan, oberoende aktör.
Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) har varit tydlig med att han vill skärpa reglerna än mer och att det finländska exemplet intresserar. Det intresset borde rimligtvis öka när det nu klargjorts att den finska modellen inte strider mot några EU-bestämmelser.
Mycket talar för att det vore en god idé för Sverige att följa Finland. Den restriktiva alkoholpolitiken, byggd kring monopolen Systembolaget respektive Alko, har tjänat de nordiska grannländerna väl och har fortsatt en viktig roll att spela i att hålla tillbaka drickandet.
Denna politik kan motverkas av distansförsäljningen, varför också Sverige bör överväga att förbjuda den.