Sådana som har sitt på det torra överklagar och försenar. De motverkar att det byggs bostäder som i sin tur frigör andra bostäder, där de som behöver egen bostad, men ingen har, kan flytta in.
Allt överklagande är inte av okynne eller för att slippa grannar. Allt sker inte på svaga grunder även om så ofta är fallet. Men de stora möjligheterna att försena byggen genom att hårdutnyttja de många tillfällena att överklaga genom flera instanser är ett ganska stort problem.
Att det inte bara gäller bostadshus finns ett sörmländskt exempel på – lika aktuellt som stötande. Högskolans nybygge i Eskilstuna – en av regionens viktigare investeringar – hänger på att det svårt slitna Vattenpalatset och vidhängande sporthall rivs och ger plats åt nybygget. De ska ersättas, och den nya arena där Guif ska spela sina hemmamatcher har drabbats av det slags överklagande som belyser hur planprocessen kan missbrukas.
För den nya arenan krävdes en smärre – för att inte säga obetydlig – ändring av en detaljplan. Att ägare till grannfastigheter, som kan lida skada av ett nybygge kan överklaga ett planbeslut är ju inte konstigt utan tvärtom en del av rättssäkerheten. Men den som vill försena kan i alltför hög grad åstadkomma detta, även då det, som ifråga om arenan, gäller en fastighet som inte ingår i planområdet och där befintlig verksamhet inte skulle skadas av att få en arena eller bostäder i närheten.
Sådana obefogade överklaganden är inte ovanliga. Möjligheten att fördröja ger nämligen ett tillfälle att förhandla om helt andra saker – där det, om inte motparten i kommun eller näringsliv har tillräckligt med is i magen, kan finnas ekonomiska fördelar att hämta. Detta oskick är bara alltför välkänt. Det kan frodas när rättsväsendet, genom långsamhet eller onödigt många processtillfällen, ger fördelar till den som kan sabotera med ett i längden chanslöst överklagande.
Ifråga om den nya sporthallen var det lätt att förutse att överklagandet skulle misslyckas för att det var så svagt grundat. Så skedde också. Men nu har det överklagats till allra högsta instans – Mark- och miljööverdomstolen. Det kommer förmodligen att försena bygget även om det blir avslag på prövningstillstånd, som behövs i så höga instanser. Det brukar tydligen ta tre månader att handlägga ett prövningstillstånd, trots att arbetsinsatsen vid domstolen i detta fall bara kan handla om enstaka dagar i ett enkelt ärende som detta i Sörmland.
Allt handlar uppenbarligen inte om regelverket och antalet tillfällen där de som vill vrenskas kan okynnesöverklaga. Arbetstakt och produktivitet i de juridiska instanserna är också en faktor. Det är ingen orimlig begäran att man där ser till att jobba bort köerna i sådana här ganska enkla ärenden. Förseningarna som kan uppstå är inte bagatellartade för bostadssökande eller för näringslivet – eller i detta speciella fall, för handbollsklubben Guif.
En utredning om ändringar i planreglerna kom i gång alltför sent under KD-styret på detta område förra perioden. Den är ändå på väg, och det kan där vara bra att minnas att likhetstecken inte kan sättas mellan miljönytta och maximalt antal överklagandechanser. Ett lärorikt exempel är hur överklaganden mot den viktiga miljöinvesteringen med ny järnväg söder om Umeå drog ut på tiden under åratal.