Den kommunala äldreomsorgen accepterar diskriminering. Det avslöjade Aftonbladet i förra veckan. Vid en rundringning låtsades reportern vara anhörig till en äldre kvinna som önskade få service av personal som inte bär slöja. Av samtalen framgår att det handlar om muslimsk sjal som inte täcker ansiktet.
Handläggare i 16 av 20 tillfrågade kommuner avvisade inte önskemålet. Ringaren uppmanades skriva in det i beställningen. Några sade att det är lika legitimt att begära personal utan slöja som det är om en äldre kvinna inte vill ha omvårdnad av en man. Bland de kommuner som accepterade reporterns begäran fanns Eskilstuna och Strängnäs.
Vad som faktiskt händer om ett önskemål om personal utan slöja lämnas in är okänt. Möjligen stöter det på patrull någonstans i processen, när det framgår att ett tillmötesgående är ett lagbrott.
Men den första reaktionen från handläggaren är illa nog. Vid mötet med medborgaren bejakar kommunen dennes fördomar och intolerans. Det reser frågor om hur kulturmöten av det här och andra slag hanteras i den kommunala verksamheten.
Den officiella reaktionen från Eskilstuna kommun var inte alldeles snabb – fem dagar efter Aftonbladets nyhet – men mycket tydlig. Att tillmötesgå den här typen av önskemål är oacceptabelt och strider mot kommunens värden, säger Mikael Edlund (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i ett pressmeddelande. Han berättar också att kommunen har gjort informationsinsatser till berörda verksamheter om att medborgare som använder kommunal omsorg inte har rätt att välja bort personal på grundval av religion, hudfärg, etniskt ursprung och så vidare.
Strängnäs kommun gav inledningsvis inget officiellt klargörande men säger, efter att ha kontaktats av tidningen, i stort samma sak som Eskilstuna.
Återkommande information om lagen och utbildning till framför allt chefer är absolut nödvändiga. Det är så man får på plats rutiner och kontrollmekanismer som förhindrar diskriminering. Så att handläggare ska svara lika korrekt och tydligt som den i Skellefteå gjorde – hon avvisade bestämt reporterns önskemål om personal utan slöja.
Samtidigt är det viktigt att människor som utsätts för och bevittnar diskriminering gör den känd. Offentlighetens ljus – ibland skampåle – är den bästa medicinen mot systematiserad intolerans.
Att vädra ut allt sådant är viktigt främst av demokratiska skäl. Alla människors lika värde får inte kompromissas med. Men det finns fler skäl. Statistiska centralbyrån presenterade förra veckan en prognos som visar stor brist på omsorgspersonal i nära framtid, bland annat i äldreomsorgen. Samtidigt kommer en större andel av den arbetsföra befolkningen att utgöras av personer som har invandrat till Sverige. Det gör kamp mot diskriminering även till ett arbete för en bättre fungerande arbetsmarknad, social välfärd och lägre arbetslöshet.