En olycka av det här slaget är mycket ovanlig. Frågan är om det finns ett enda tidigare fall där människor dött då bilförare på flykt undan polisen kört ut i vattnet vid en bro som öppnats för att blockera flyktvägen.
Ändå är ju delar av händelseförloppet var för sig inte alls unika, eller ens ovanliga. Att de som begått något brott försöker köra ifrån polisen i hög fart händer inte så sällan, ofta är det vid rån. Men den här gången lär början ha varit en bensinstöld i Uppland. Att poliser följer efter i bil är inte ovanligt. Om det finns ett sätt att stänga vägen för en bil som flyr undan polisen så är kan det inte vara unikt att möjligheten utnyttjas.
Ändå verkar det vara en nästan reflexmässig reaktion att börja med att skulden är polisens. Ekoredaktionen i Sveriges Radio hade snabbt valt den infallsvinkeln och hittat en universitetsman som talade om dödsfälla.
Är detta verkligen en rimlig syn på beslutet att be Trafikverkets personal stänga vägen vid Hjulstabron? Nej, broöppning syns på gott håll, det är rödljus och nedfällda bommar. Även en bilförare som struntar i hastighetsgränserna får förvarning och kan stanna – eller rentav försöka vända. Att föraren ska köra rakt genom de nedfällda bommarna och ut i tomma luften vid brofästet är osannolikt även i en situation som den här. Att tala om en dödsfälla låter häftigt i radio, men det är att på lösa grunder skuldbelägga någon polistjänsteman som ringt till brovakten.
Polisjakter när det är mycket trafik kan vara riskabla. Det finns lägen där polisen i sådana fall måste avstå. Men i det här fallet var det natt och inte nämnvärt med trafik.
Ska de som flyr undan ett polisingripande få passera utan att broar och andra hinder används för att spärra vägen? Nej, det är väl tvärtom vanligen lättare att få personer att stanna och låta sig gripas om det inte går att köra vidare. Det kan väl inte vara första gången polisen bett om en broöppning i ett sådant syfte. Det låter inte så självklart att det hade varit bättre om biljakten fortsatt söderut och kanske genom stadskärnan i Strängnäs eller på andra sörmländska småvägar.
I botten ligger frågan hur man ska se på bensin- och dieselstölderna vid mackar, där somliga tankar och sedan snabbt kör iväg utan att betala. Detta är ett plågoris för dem som försöker ge service till bilister i allmänhet. Det skulle föra mycket långt att säga att dessa bränslestölder skulle vara ett bagatellbrott av sådant slag att polisen inte ska åka efter tjuvarna – när den ovanligt nog fått ett reellt tillfälle att ingripa. Men det är en sådan tanke som ligger till grund för en del kritik mot polisen. Att verkligen försöka få fast de tjuvar som körde sin väg skulle vara ett ingripande utan proportion till brottets allvar.
Här är det något slags kortslutning i kritiken. Dödsfallen stod förstås inte i proportion till brottet. Men dödsfallen var ju en oväntad och osannolik händelse som polisen knappast behövt räkna med. Att därifrån hamna i att polisen i praktiken skulle låta bensintjuvar åka ostörda och inte riskera en biljakt är inte långt ifrån att kräva att de som jobbar på bensinmack ska meddelas att det blivit fritt och lovligt att ta bränsle från dem utan att betala.